Antalet personer som bor i flygbullerområdet vid Helsingfors-Vanda ökar år 2019

En samarbetsgrupp för bullerhantering vid Helsingfors-Vanda flygplats som Transport- och kommunikationsverket Traficom leder och som samlar flera olika aktörer följer årligen upp bullersituationen vid flygplatsen och hur den förändras.

Flygbullret hanteras bland annat genom att man förnyar flygplanen i flottan till tystare modeller, inför flygmetoder som orsakar mindre buller, genom byggnadstekniska metoder samt med hjälp av markanvändning och planläggning. Enligt den nu publicerade uppföljningsrapporten för 2019 har antalet invånare ökat en aning i bullerområdet, men man söker även aktivt lösningar.

”På samma sätt som i många andra länder fattas det beslut också i Finland som resulterar i att bostadsbyggandet förtätas alldeles i närheten av flygplatser, i vårt fall Helsingfors-Vanda flygplats. I samarbetsgruppen deltar alla viktiga aktörer med tanke på bullerhanteringen som helhet vid Helsingfors-Vanda flygplats. Samarbete är också viktigt när det gäller hanteringen av flygbuller och skapar transparens i fråga om effekten av olika åtgärder på bullersituationen”, säger Outi Ampuja, ledande sakkunnig vid Traficom.

Kommunerna i området arbetar vidare med idén om en buffertzon 

Även byggnadstekniska metoder är ett effektivt sätt att skydda invånarna från de negativa effekterna av flygbuller. Ett krav på nya objekt som byggs i flygbullerområdet är att de är skyddade mot flygbuller. Flygbullret upplevs som störande även i flygbullerområdets omedelbara närhet. Allt fler kommuner i området har frivilligt beaktat idén om en buffertzon som angränsar till flygplatsens bullerområde.

Idén med en buffertzon konkretiseras till exempel i form av strängare bestämmelser för ljudisoleringen i nya bostadsbyggnader. Syftet med en buffertzon är att i förväg förbereda sig för bland annat variationer i trafikfördelningen på landningsbanorna, vilket leder till att det sker förflyttningar i bullerområdet och, ifall flygtrafiken fortsätter att öka framöver, även att storleken på bullerområdet kan ändras.

”I samarbetsgruppen förs en god och öppen dialog, och man utbyter information och bästa praxis, vilket är viktigt för att hitta fungerande och långsiktiga lösningar”, säger Jarno Ilme, direktör för Traficoms nätverk Hållbar och ren miljö. 

Årsrapporten presenterar en helhetsbild av bullerhanteringen och metoder för bullerhantering enligt en välavvägd strategi

Med hjälp av information från olika indikatorer följer bullerhanteringsgruppen vid Helsingfors-Vanda upp hur flygplatsens mål för bullerbekämpningen i framtiden kommer att uppfyllas samt vilka åtgärder olika myndigheter och andra aktörer har vidtagit och kommer att vidta för att minska bullret från flygtrafiken och dess skadeverkningar enligt en välavvägd strategi.

I sammanfattningen har man sammanställt de indikatoruppgifter som Finavia och kommunerna i området lämnat in och som används för uppföljningen. Den egentliga och mer övergripande uppföljningen av bullermålet görs med fem års mellanrum.
”Man bör ägna uppmärksamhet år bullersituationen och genom samarbete leta efter olika lösningsmodeller, eftersom det finns en koppling mellan att ständigt utsättas för buller och många olika typer av hälsopåverkan, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar samt kognitiva svårigheter”, fortsätter ledande sakkunnig Outi Ampuja som leder samarbetsgruppen för bullerhantering vid Helsingfors-Vanda.

Med hjälp av kartfönstret kan du läsa mer om planläggningssituationen i bullerområdet

På Traficoms webbplats finns ett kartfönster där du kan studera planläggningssituationen för bostadsbyggandet och byggplaneringen i det nuvarande bullerområdet och den så kallade buffertzonen. Den kalkylerade tidsperioden för de nya planläggningsområdena på kartan är flera decennier och det finns osäkerhetsfaktorer i anknytning till genomförandet av dem. Kartan är därför riktgivande.