Coronapandemin minskade mobilitet hos finländska personer med 2 500 km per invånare per år

Under år 2021 gjorde finländarna i genomsnitt 2,3 resor per person i dygnet och på dessa resor rörde de sig 34 kilometer. Coronapandemins effekter på mobilitet syntes klart i antalet resor och i resornas längd: restalet minskade med 0,4 resor och reseprestationen med 7 kilometer från år 2016 när den föregående undersökningen utfördes.

"I restalet har det inte tidigare konstaterats så stora förändringar under hela uppföljningsperioden av undersökningen efter år 1974. Reseprestationen har varit cirka 40 kilometer per person per dygn sedan skiftet av 2000-talet. De förändringar som observerades år 2021 beror på coronapandemin och är antagligen tillfälliga. Samlings- och restaurangrestriktionerna samt rekommendationer till distansarbete påverkade avsevärt mobiliteten under hela året", säger specialsakkunnig Hanna Strömmer.

Personbil används mest

På basis av undersökningen väljer en finländare fortfarande helst en personbil för mobilitet. 62 procent av alla inrikes resor gjordes med personbil. Det näst vanligaste färdsättet var gångtrafik, vilket utgjorde 23 % av resorna. Cykelresornas andel var 7 % och kollektivtrafikresornas andel 6 %.

"Det har inte skett några betydande förändringar i andelen färdsätt jämfört med år 2016. Än så länge har de hållbara färdsättens andelar inte ökat på riksomfattande nivå. De regionala skillnaderna är stora. För att kunna uppnå de för Finland uppställda klimatmålen för transport ska man fortfarande främja hållbara färdsätt i samarbete", konstaterar Strömmer.

84 % av reseprestationerna för inhemska resor gjordes med personbil som förare eller passagerare. Gång och cykling hade en sammanlagd prestationsandel på 5 % och kollektivtrafiken 8 %.

Inköpsresor och ärenderesor samt fritid de största orsakerna till mobilitet

Inköpsresor och ärenderesor samt fritidsresor var de största grupperna av alla inhemska resor år 2021. Båda grupperna hade en andel på 31 %. Andelen resor till arbets- eller utbildningsplatsen var 26 %.

"Antalet resor minskade i alla resegrupper men fritids- och inköpsresor minskade mest. Detta förklaras också av samlingsrestriktionerna och restriktionerna i offentliga utrymmen under coronapandemin”, säger Strömmer.

37 % av de inhemska reseprestationerna var fritidsresor och 26 % resor till arbets- eller utbildningsplatsen. Inköps- och ärenderesor utgjorde 22 % av reseprestationen.

De distansarbetande kompenserar sina överblivna arbetsresor med andra resor

Distansarbete blev allt vanligare och mängden gjort distansarbete ökade år 2021 jämfört med år 2016. 31 % av de förvärvsarbetande svarspersonerna gjorde distansarbete under de sju föregående dygnen år 2021. År 2016 var motsvarande andel 22 %.

Andelen personer som distansarbetat över två dagar ökade från 5 % till 21 %. Å andra sidan var andelen dem som inte alls gjort distansarbete hela 69 %. Distansarbete fördelade sig ojämnt både enligt geografi och enligt utbildning.

Arbetsresornas restal (0,37 resor/person/dygn) och reseprestation (6,1 km/person/dygn) minskade år 2021 bara lite jämfört med år 2016, trots att rekommendationen om distansarbete gällde under coronapandemin.

"Det var kanske något överraskande att distansarbete endast hade en liten effekt på den totala mängden mobilitet. De som distansarbetat minst två dagar i veckan kompenserade de sparade arbetsresorna nästan helt med andra fritidsresor samt med inköps- och ärenderesor", säger Strömmer.

Regelbunden undersökning ger stöd för beslutsfattandet och planeringen för transport

Den nationella resvaneundersökningen är en uppföljningsundersökning som beskriver finländarnas mobilitetsvanor. Undersökningen har genomförts med cirka 6 års mellanrum sedan år 1974. Undersökningen berättar om finländarnas mobilitet och om de faktorer som påverkar den samt om variationerna i resor inom persontrafiken per befolkningsgrupp, region och tid. Undersökningsmaterialet omfattar information om olika färdsätt, om orsakerna till resorna och om skillnaderna mellan befolkningsgrupperna när det gäller mobilitet.

I undersökningen utreddes mobilitet hos finländska personer över 6 år under perioden 1.1.2021–31.12.2021. Över 24 000 personer svarade på undersökningen. Svarsandelen var 27 %. Undersökningen baserar sig på ett statistiskt representativt urval ur befolkningsdatasystemet.

Resultaten används vid beslutsfattandet av transportfrågor samt vid planeringen av samordningen av trafik och markanvändning. Genom undersökningen samlas in basmaterial för att utgöra en grund för olika undersökningar som gäller trafik och markanvändning samt för att utgöra en basis för modellering av trafik och transport.