Förstasidan: Traficom
Förstasidan: Traficom
Meny

Transport- och kommunikationsverket Traficoms konsumentundersökning påvisar att det utförs mer distansarbete än innan coronapandemin bland personer i arbetsför ålder som har möjlighet till distansarbete. Merparten av personerna i arbetsför ålder distansarbetar dock mer sällan än en gång i veckan och hälften distansarbetar högst två dagar i veckan.

Cirka hälften av de arbetsföra personerna i åldern 25–65 år distansarbetade åtminstone ibland i slutet av 2023. Detta framgår av Traficoms årliga konsumentundersökning som kartlägger användningen av kommunikationstjänster- och enheter. ”För de flesta distansarbetare är bredbandsförbindelse en nödvändighet för att utföra arbetet och brist på en pålitlig förbindelse kan hindra eller åtminstone försvåra distansarbete. Traficoms uppgift är att främja bredbandstillgång för alla”, konstaterar Marja Heinonen, specialsakkunnig. Antalet personer som utfört distansarbete har ökat sedan undersökningen förra året. Vid granskning av förändringens storlek är det skäl att beakta att undersökningen har genomförts på ett annat sätt under tidigare år, vilket i någon mån ökar jämförelsens felmarginal.

Utifrån resultaten sker det en årlig ökning särskilt i antalet som utför enskilda distansarbetsdagar. År 2021 distansarbetade 5 procent av personerna i arbetsför ålder mer sällan än en gång i veckan, medan andelen 2023 redan var 14 procent. Antalet personer som distansarbetar varje vecka eller flera gånger i veckan har inte ökat märkbart efter coronaåren. Cirka en tiondedel av personerna i arbetsför ålder har bara arbetat på distans under de senaste två åren.

Hälften av personerna i arbetsför ålder distansarbetar inte alls

Den andra halvan av personerna i arbetsför ålder distansarbetar inte alls. Vanligen distansarbetar man inte för att arbetsuppgifterna inte möjliggör det (cirka 60 procent). Orsaken är mycket sällan (under 10 procent) att man inte vill distansarbeta eller att arbetsgivaren motsätter sig distansarbete. Vissa konsumenter nämnde att arbetsplatsen är i hemmet (t.ex. företagare), vilket innebär att arbete i hemmet inte är distansarbete.

2021 arbetade 60 % av 25-65-åringarna inte på distans, 15 % arbetade på distans hela veckan, och resten arbetade delvis på distans. 2022 arbetade mindre än 10 % helt på distans, och majoriteten arbetade mindre än en gång i veckan på distans; 60 % arbetade inte på distans alls. 2023 arbetade ca 50 % inte på distans, 10 % hela veckan, 12 % mindre än en gång i veckan, och 10 % tre dagar i veckan.
Figur 1. Andelen personer i arbetsför ålder (25–65-åringar) som distansarbetat under undersökningsåren.

Antalet distansarbetsdagar har stabiliserats

Antalet distansarbetsdagar har klart sjunkit efter det värsta restriktionsåret 2021 under coronapandemin, men har utjämnats till en högre nivå än före pandemin. Knappt en tredjedel av personerna i arbetsför ålder som distansarbetar gjorde det mer sällan än en gång i veckan. Hälften av personerna i arbetsför ålder som distansarbetar gör det under största delen av veckan.

Nästan 40 procent av konsumenterna distansarbetade hela veckan under 2021, men andelen sjönk redan följande år till 20 procent och verkar ha stabiliserats på denna nivå. ”Under och efter coronapandemin har många organisationer och företag möjligen erbjudit till exempel avtal om distansarbete på heltid, vilket också kan ha lett till en minskning av antalet arbetslokaler. Utifrån resultaten kan en del av de arbeten som tidigare utförts i kontorslokaler även i fortsättningen utföras enbart som distansarbete”, resonerar Heinonen.

Figuren visar antalet dagar som arbetat på distans inom de 25- till 65-åringar som arbetade på distans. Före pandemin, c. 55 % arbetade inte på distans, 2021 c. 40 % arbetade endast på distans. 2022 och 2023 har andelarna hållit sig ganska stabila: c. 20 % arbetade på distans 5 dagar i veckan, 10 % 4 dagar, 15 % tre, under 10 % en dag och mindre än 30 % mer sällan än en gång i veckan.
Figur 2. Genomsnittligt antal distansarbetsdagar för personer i arbetsför ålder (25–65-åringar).

I hushållen behövs hemmets internetförbindelse inte längre i samma utsträckning till arbete eller studier som under coronapandemins värsta år. Till exempel 2020 behövde 27 procent av alla konsumenter internetförbindelsen i hemmet till studier varje vecka, medan siffran var 19 procent 2023. En lika stor grupp, cirka 15 procent, behöver internet hemma för skötsel av förtroendeuppdrag varje vecka under alla undersökningsåren.

Det är dock en större grupp som behöver internetförbindelse för arbete än före coronapandemin, vilket tyder på att distansarbete varje vecka har blivit permanent för en del av konsumenterna. År 2019 behövde 32 procent av konsumenterna internetförbindelse för arbete eller idkande av näring hemmet och 2023 var andelen 36 procent.

Uppgifter om undersökningen

Konsumentundersökningen genomfördes av Veria (Mantle Finland Oy). Undersökningen besvarades med en webblankett av 2 162 personer som var minst 18 år. Undersökningen genomfördes i december 2023. Undersökningens felmarginal är som mest 2,2 procentenheter i vardera riktningen.

Vid årsjämförelserna är det skäl att beakta att felmarginalen är större än inom en enskild undersökning. Under tidigare år har undersökningen genomförts i form av telefonintervjuer för ett motsvarande urval, vilket kan inverka på resultaten.