Genomförandet av EU:s mobilitetspaket för vägtransporter ändrar bestämmelserna om gods- och persontrafiktillstånd

Ikraftträdandet av social- och marknadsbestämmelserna i mobilitetspaketet flyttar gränsen för tillståndsplikten i internationell godstrafik. Det nationella genomförandet av bestämmelserna medför även ändringar i lagen om transportservice, lagen om utstationering av arbetstagare och lagen om överlastavgift. Ändringarna träder i kraft stegvis under våren 2022.

Ändringar i tillstånds- och anmälningsplikten

Gränsen för tillståndsplikten för yrkesmässig godstransport sjunker i internationell trafik från och med den 21 maj 2022. Yrkesmässig godstransport med ett fordon eller en fordonskombination med en totalmassa över 2,5 men högst 3,5 ton förutsätter då ett lätt godstrafiktillstånd. Det är fråga om ett nytt tillståndsslag. Ansökningar om tillståndet kan lämnas till Transport- och kommunikationsverket (Traficom) från och med den 21 maj 2022.

Det sker inga ändringar i fråga om yrkesmässig godstransport med fordon eller fordonskombinationer på över 3,5 ton. För de nämnda transporterna förutsätts även framöver ett godstrafiktillstånd vid såväl internationella transporter som transporter på det finländska fastlandet.

Yrkesmässig godstransport kommer fortsättningsvis att kunna bedrivas på det finländska fastlandet som anmälningspliktig verksamhet. Den nedre gränsen för anmälningspliktig trafik stiger dock så att den motsvarar gränsen för tillståndsplikten i internationell trafik: En anmälan om bedrivande av godstrafik ska göras till Traficom om trafiken bedrivs med ett fordon eller en fordonskombination på över 2,5 men högst 3,5 ton. För närvarande är den nedre gränsen för anmälningspliktig trafik 2 ton. Ändringen i lagen om transportservice träder i detta hänseende i kraft den 1 februari 2022.

Ändringar i förutsättningarna för att bevilja trafiktillstånd samt göra registeranteckningar om anmälningspliktig trafik

Det kommer att ske ändringar i förutsättningarna för beviljande av gods- och persontrafiktillstånd. Ett nytt krav för fysiska personer är kravet på ett företags- och organisationsnummer (FO-nummer). Kravet på FO-nummer gäller även de innehavare av gods- och persontrafiktillstånd vars tillstånd har beviljats innan lagförändringen trädde i kraft. Tillståndshavare som ännu inte har något FO-nummer när lagen träder i kraft ska ansöka om ett före den 30 april 2022.

Det sker ändringar även i fråga om kravet på gott anseende för tillståndssökande och -havare: framöver kommer även brott mot bestämmelserna om människohandel, narkotikabrott och ordnande av olaglig inresa att kunna leda till förlust av gott anseende. Därtill utvidgas omfattningen av gott anseende för juridiska personer även till styrelseordförande och den enda ordinarie styrelsemedlemmen i ett företags styrelse. Fängelsestraff som en person som omfattas av gott anseende dömts till beaktas framöver för fem istället för två år. Ändringarna i fråga om gott anseende gäller även taxitrafiktillstånd.

Som nytt tillståndsslag medför det lätta godstrafiktillståndet ändringar i säkerhetsbeloppen för kravet på ekonomisk kapacitet. Dessutom kommer det med anledning av EU:s förordning om trafikidkare preciseringar när det gäller beaktande av betalningsbrister.

Efter lagändringen är förutsättningen för att en registeranteckning om bedrivande av godstrafik ska göras att tjänsteleverantören är antingen en fysisk person med ett företags- och organisationsnummer (FO-nummer) eller en juridisk person.

Kravet på FO-nummer gäller även de som bedriver anmälningspliktig godstrafik och har gjort anmälan innan lagändringen trädde i kraft. Personer som bedriver anmälningspliktig trafik och ännu inte har något FO-nummer när lagen träder i kraft ska ansöka om ett före den 30 april 2022.

Ändringarna som gäller förutsättningarna för att bevilja tillstånd och att en registeranteckning görs träder i kraft den 1 februari 2022.

Nya krav för tillståndshavare och tjänsteleverantörer

Från och med den 21 maj 2022 ska motordrivna fordon som används i person- och godstrafik innehas uteslutande av tillståndshavaren eller tjänsteleverantören, och detta ska vara infört i trafik- och transportregistret. Kravet främjar identifieringen av tillståndsinnehavare vid vägkontroller och säkerställer på så sätt att eventuella förseelser och riskklassificeringen av tillståndshavaren riktas rätt. På grund av mobilitetspaket kommer informationen om tillståndshavarnas fordons- och riskklasser att ingå i det internationella informationsutbytet mellan myndigheter senast om två år.

I och med bestämmelserna i mobilitetspaketet bör trafikidkare kunna visa att de aktivt bedriver verksamhet i den medlemsstat där de är registrerade. Till följd av att bestämmelserna om etableringskravet preciseras ägnar man i tillsynen av tillståndshavarna uppmärksamhet åt bland annat skyldigheten att registrera sig i ett handelsregister. Som en del av etableringskravet kommer Traficom dessutom framöver att övervaka att tillståndshavarna efter att tillståndet beviljats förfogar över minst ett fordon som är registrerat i Finland. Fordonet kan vara i tillståndshavarens ägo eller så kan det användas till exempel på basis av ett hyres- eller leasingavtal.

Ändringar i regleringen av cabotage i fråga om godstransporter samt av kombinerade transporter

Med cabotagetransport avses inrikes transporter som utförs av ett transportföretag som inte är etablerat i landet i fråga. Kombinerade transporter är transporter där den inledande eller avslutande delen av en vägtransport genomförs internationellt inom EU som järnvägs- eller sjötransport och där andelen vägtransport sker inom en radie av högst 150 km fågelvägen från den plats där den ena transportformen upphörde och den andra transportformen står för över 100 km av transporten. Transporternas nuvarande antal vid cabotagetransporter, det vill säga tre transporter på en vecka eller alternativt en transport på tre dagar om transportmedlet var tomt vid ankomsten till landet, förblir oförändrat. På kombinerade transporter som tidigare varit mängdmässigt obegränsade i Finland kommer samma tids- och antalsbegränsningar att tillämpas framöver som vid cabotagetransport i sin grundläggande form. Dessutom tillkommer en karenstid på fyra dagar efter de tillåtna transportantalen och tidsgränserna för båda transporttyperna, varvid man inte kan utföra cabotagetransporter och kombinerade transporter i samma land med det aktuella transportmedlet (dragbilen). Därtill ska dragbilen återvända till etableringsmedlemsstaten var åttonde vecka.

Ändringar i bestämmelserna om utstationerade arbetstagare

Med utstationering av arbetstagare avses utstationering av ett företags arbetskraft för arbete i ett annat område än den medlemsstat där företaget är etablerat. Syftet med regleringen är att garantera enhetligare lönesättning och enhetligare socialskydd för transportpersonalen samt förenhetliga marknadskonkurrensen mellan transportföretag inom samma geografiska område enligt principen ”samma land, samma lön”. Regleringen gäller inte direkta internationella transporter (transporter antingen direkt eller med vissa ytterligare åtgärder från ett land till ett annat eller till ett land via ett annat land). Regleringen gäller både gods- och busstransporter. När en arbetstagare utstationeras gör transportföretaget en anmälan om utstationering av arbetstagare i EU:s informationssystem för den inre marknaden, IMI. Anmälan om utstationering ska kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten även vid vägkontroller. Anmälan görs separat för varje arbetstagare.

Ändringar i ansvaret för beställaren av transporter vid godstransporter

Genom en ändring av regleringen strävar man efter att säkerställa att ansvaret inom vissa områden av marknadsregleringen av transportsektorn (överlaster + kör- och vilotidsregleringen) läggs på de delar av transportkedjan där det faktiskt hör hemma. I praktiken innebär detta att om en beställare av transporter kan konstateras vara ansvarig för felaktig last i ett transportmedel (överlast) eller för brott mot kör- och vilotidsregleringen, kan ansvaret för straffet åläggas beställaren.

Ändringar i regleringen av kör- och vilotider samt regleringen om färdskrivare

Mobilitetspaket medförde ändringar i kör- och vilotidsregleringen. De trädde i princip i kraft den 20 augusti 2020. Utöver detta ändrar paketet även regleringen om färdskrivare. Ändringarna gäller alla gods- och busstransportföretag. I fråga om reglerna för kör- och vilotider bör beaktas att en del av ändringarna enbart gäller godstransporter.

Ändringar i reglerna för kör- och vilotider:

1. Möjlighet att i undantagsfall förlänga körtiden med 1 eller 2 timmar när man är på väg till veckovilan. Om förlängningen överskrider en timme ska man före den ta en sammanhängande rast på minst 30 minuter, och förlängningen ska kompenseras före utgången av den tredje veckan efter den vecka som reduceringen gäller (gods- och persontransporter, inklusive transporter inom landet).
2. Förbud mot att tillbringa den regelbundna veckovilan i fordonet (gods- ja persontransporter).
3. Möjlighet att ta ut två reducerade veckovilor i följd vid transport av gods internationellt. Reduceringen ska kompenseras före utgången av den tredje veckan efter den vecka som reduceringen gäller.
4. Möjlighet att använda en fartygs- eller tågresa som en del av en reducerad veckovila eller regelbunden dygnsvila. Föraren ska ha tillgång till en vilohytt, bädd eller sovplats på tåget eller fartyget för detta ändamål. Även regelbunden veckovila kan tas ut under en fartygs- eller tågresa, om fartygs- eller tågresan varar i minst åtta timmar och föraren har tillgång till en vilohytt. Dessa viloperioder får avbrytas vid högst två tillfällen, som sammanlagt får vara i högst en timme. Om en del av den regelbundna veckovilan tas ut någon annanstans än på ett fartyg eller ett tåg får den dock inte tillbringas i fordonet, utan den ska tas ut på en plats där det finns sådana faciliteteter som behövs för vila (gods- och persontransporter).
5. Den granskningsperiod som baserar sig på regleringen av förares arbetstid ändras från 28 dagar till 56 dagar den 31 december 2024 (gods- ja persontransporter).
6. Internationella transporter som utförs med lätta godsfordon börjar omfattas av reglerna för kör- och vilotider den 1 juli 2026.
7. För förare som utför internationella transporter ska ordnas möjlighet att återvända hem eller till företagets verksamhetsställe var fjärde vecka (godstransporter).

Det kommer att ske ändringar i kontrollanordningarna (läs: färdskrivarna) i fordon som används i internationella transporter. En andra generationens smart färdskrivare kommer att tas i bruk. Den nya anordningen skiljer sig från föregående generationers färdskrivare i fråga om bland annat bättre informationssäkerhet och dataskydd, effektivare DSRC-kontroll, registrering och lokalisering av lastnings- och lossningsinformation samt registrering av gränspassager. Dessutom har anordningen en förbättrad ITS-modul. Alla lastbilar och bussar som används i internationell transportverksamhet ska utrustas med den nya generationens anordning före utgången av år 2025. Även lätta godsfordon på 2,5–3,5 ton i internationell transportverksamhet ska enligt dagens uppskattning förses med anordningen före den 1 juli 2026. Detta innebär i praktiken att även lastbilar och bussar som är utrustade med äldre anordningar ska förses med nya anordningar under en viss övergångstid (=gamla anordningar ska bytas till den nya generationens anordningar). Alla nya lastbilar och bussar kommer att förses med de nya anordningarna från och med den 21 augusti 2023.

Informationssäkerheten i de nya färdskrivarna har förbättrats för att förhindra manipuleringsförsök. Tre av varandra oberoende rörelsedetektorer mäter sträckan som fordonet har kört och tiden som använts för sträckan. Anordningen i sig jämför informationen från rörelsedetektorerna, och om de inte stämmer överens meddelar anordningen den avvikande informationen som ett manipuleringsförsök (fjärrövervakning) till övervakaren inom DSRC-kontrollen. Positionsdata som anordningen registrerar (GNSS) autentiseras (bekräftelse av signalinformationen) i systemet Galileo.

Utöver att förhindra manipuleringsförsök möjliggör anordningen även fjärrövervakning av kör- och vilotider (DSRC). Detta i sin tur möjliggör riskbaserad övervakning av yrkesmässiga transporter där fordon, i vilka inga brott mot reglerna för kör- och vilotider har upptäckts, inte heller behöver stoppas av denna orsak.

Anordningen registrerar lastnings- och lossningshändelser (gods- och busstrafik). Detta förutsätter dock att föraren matar in dessa manuellt. Anordningen registrerar gränspassager automatiskt. Det bör nämnas att gränspassager måste registreras manuellt i den förra generationens anordningar, som används för närvarande i internationell transportverksamhet (analoga färdskrivare från och med den 20 augusti 2020, första generationens digitala färdskrivare som tagits i bruk efter den 1 maj 2006 + första generationens smarta färdskrivare som tagits i bruk efter den 15 juni 2009 från och med den 2 februari 2022). I praktiken sker detta genom att man stannar fordonet på första lämpliga plats efter gränspassagen, varefter början på arbetsdagen ska anges manuellt och landskoden ändras (digitala färdskrivare) eller gränspassagen antecknas manuellt på färdskrivarkortet (analoga färdskrivare).

Anordningen har även en obligatorisk ITS-modul, som gör det möjligt att direkt kombinera de data om kör- och vilotider som anordningen har registrerat med företagets egna affärssystem (FMS), varvid data i fråga kan användas bättre än tidigare till exempel som en del av företagets löneräkning eller bokföring eller något annat affärssystem. ITS-data överförs i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR), vilket innebär att föraren i anordningen ska godkänna att hans eller hennes personuppgifter används som en del av systemet, om företaget har tagit modulen i bruk. Uppföljningsperioden för förarens arbetstid ändras också från 28 dagar till 56 dagar den 31 december 2024. Med hjälp av anordningen är det även möjligt att mata in uppgifter om arbetstider som kommer utifrån anordningen med Bluetooth-teknik.

Färdskrivarnas kort är kompatibla mellan de nya och gamla anordningarna, men den nya generationens färdskrivarkort registrerar de data som anordningen producerar mer exakt än den äldre generationens kort. Detta utgör dock inget problem om man använder ett äldre generationens kort i en ny anordning, eftersom den information som saknas på kortet finns i anordningen vid övervakningstillfället.

Det bör noteras att den ändrade regleringen av kör- och vilotider samt om färdskrivare med anknytning till mobilitetspaket gäller EU-området. Den aktuella regleringen gäller för närvarande inte i AETR-länderna.

Tidsplan för ändringarna:

• 20.8.2020: ändringar i reglerna för kör- och vilotider
• 20.8.2020: registrering av gränspassager (analoga färdskrivare)
• 2.2.2022: registrering av gränspassager (digitala färdskrivare som tagits i bruk efter den 1 maj 2006 och första generationens smarta färdskrivare som tagits i bruk efter den 15 juni 2019)
• 21.8.2023: alla nya lastbilar och bussar förses med andra generationens smarta färdskrivare
• slutet av 2024: analoga färdskrivare + första generationens digitala färdskrivare (ibruktagande i tre faser från den 1 maj 2006 fram till år 2010–2011) i internationella transporter ska bytas till andra generationens smarta färdskrivare
• 31.12.2024: uppföljningsperioden för arbetstider ändras från 28 dagar till 56 dagar
• 2025: första generationens smarta färdskrivare (ibruktagande efter den 15 juni 2019) ska bytas till andra generationens smarta färdskrivare
• 1.7.2026: lätta godsfordon som används i internationella transporter (totalmassa 2,5–3,5 ton) ska förses med andra generationens smarta färdskrivare.

Ytterligare information

Chef Sari Veija, e-post: sari.veija@traficom.fi, (trafiktillstånd, förutsättningarna för beviljande av tillståndet)

Ledande sakkunnig Mikko Västilä, e-post: mikko.vastila@traficom.fi, (cabotage, utstationerade arbetstagare, beställarens ansvar, regleringen av kör- och vilotider)