Förstasidan: Traficom
Förstasidan: Traficom
Meny

Enligt Transport- och kommunikationsverket Traficoms undersökning önskar finländarna få mer information om informationstekniska apparaters och tjänsters miljöeffekter. Det är klart svårare att förstå miljökonsekvenserna av internettjänsternas energiförbrukning än konsekvenserna av terminalutrustningarnas livscykel från tillverkning till återvinning. Till och med 68 procent av finländarna kunde förändra användningen av internettjänster utifrån mer information.

Undersökningen kartlade bland annat finländarnas synpunkter på miljöeffekterna av informations- och kommunikationssektorns (IKT-sektorn) utrustningar och tjänster. I undersökningen ingick även frågor om mängden tjänster som används, intervaller mellan apparatbyten och återvinningen av dem.

Terminalutrustningarnas miljöeffekter är lätta att förstå – effekterna av internetanvändningen svårare

Finländarna var ense om att en längre användningstid och återvinning av olika terminalutrustningar (t.ex. smarttelefoner) har positiva miljöeffekter. Återvinning och elektronikavfall är de facto för många redan kända begrepp. Mindre trafik som en följd av distansmöten uppfattades även på bred front som en positiv miljöåtgärd.

Motsvarande enighet förekom inte längre vid frågor om tjänster och nätverksteknik. Ungefär hälften av finländarna trodde att till exempel en mindre användning av videotjänster leder till positiva konsekvenser för miljön. Ungefär 60 procent av finländarna kunde inte ta ställning till huruvida en fast internetförbindelse är ett miljövänligare alternativ än en mobilanslutning.

Överföring av en video över nätet kräver mer informationsöverföring än till exempel överföring av text och därför kräver videoprocessering mer energi i nätet och i datacentraler. I undersökningarna framförs även att informationsöverföring i mobilnätet drar mer energi än via en bredbandsanslutning.
Utifrån resultaten förstår sig konsumenterna bäst på miljökonsekvenser som relaterar till apparatens livstid och hur de återvinns eller till konkreta frågor såsom att minska trafiken. Däremot är det svårare att förstå konsekvenserna av användningen av internet och anslutningar (fast/mobil). 

Diagrammet visar hur stor andel som trodde att ett val som beskrivs i undersökningen skulle ha positiva miljöeffekter. Enligt undersökningen trodde 95 procent av finländarna att återvinning av gamla enheter, som smartphones, surfplattor, bärbara datorer eller TV-apparater, enligt instruktionerna, har positiva miljöeffekter. Men 2 procent av finländarna trodde inte detta och 3 procent kunde inte säga. Nedan listas de övriga presenterade valen och procentsatser nämns i första ordningen, vilken procentandel tr
Figur 1. Finländarnas synpunkter på huruvida de i undersökningen presenterade valen som konsumenterna gör har positiva effekter på miljön.

Merparten av finländarna upplevde att det inte finns tillräckligt med trovärdig och tydlig information om IKT-sektorns miljökonsekvenser. Av finländarna var 55 procent i alla fall rätt intresserade att få information om IKT-sektorns miljökonsekvenser, de flesta var åtminstone lite intresserade av informationen. Behovet av informationsmängden och informationsinnehållet varierar beroende på om det är fråga om apparater eller tjänster.

Konsumenterna efterfrågar alternativa, miljövänligare tjänster

Enbart en ökning av informationen leder emellertid inte till att de skadliga miljöeffekterna minskar om inte det samtidigt sker en förändring av beteendet. Då IKT-sektorns miljökonsekvenser reduceras har den offentliga förvaltningen, företagen och även konsumenterna en avgörande roll.

En klar majoritet av finländarna, 68 procent skulle vara beredda att ändra sina vanor att använda internettjänster om de fick mer information om tjänsternas miljökonsekvenser. Främst kunde man tänka sig att byta till miljövänligare alternativ eller minska på användningen av vissa tjänster. En fjärdedel av finländarna var inte alls redo att ändra hur de använder internettjänster. Digitaliseringen som genomsyrar alla livets områden kan leda till att förändringen går långsammare. 

”Undersökningen antyder att finländarna redan är rätt medvetna om hur användningen av IT-utrustningar och nätet påverkar miljön, och de vill agera ansvarsfullt. Det är en glädjande trend då Finland kämpar för att nå klimatmålen. Samtidigt vill många få mer kunskap om digitala utrustningars och tjänsters konsekvenser för miljön och klimatet. Betydelsen av tillförlitlig, lättförståelig och aktuell information accentueras när människans vardag digitaliseras allt mer – det informationsbehov vill vi för vår del på Traficom bemöta”, säger Jarno Ilme, direktör för nätverket hållbar och ren miljö vid Transport- och kommunikationsverket Traficom.

Grafen visar finländarnas andel av hur de var redo att ändra sitt beteende för internettjänster och applikationer om de skulle ha mer information om klimat- och miljöeffekterna av dessa tjänster, och informationen skulle vara pålitlig och lätt att förstå. För det första skulle 5% av finländarna vara redo att sluta använda vissa internettjänster och applikationer. För det andra skulle 29% av finländarna vara redo att minska sin användning av vissa internettjänster och applikationer. För det tredje skulle 34%
Figur 2. Finländarnas beredskap att förändra sina vanor att använda internettjänster och internetapplikationer om det fanns tillgängligt tydligare och mer tillförlitlig information om hur användningen av dessa tjänster påverkar miljön.

Bakgrund till undersökningen

Inom IKT-sektorn ser man möjligheter att agera för att minska de negativa miljöeffekterna och garantera energieffektiviteten. Den infrastruktur och den mängd utrustningar som är nödvändig för IKT-sektorn och för de tjänster den producerar orsakar utsläpp och även andra skadliga effekter på miljön. Trots att den digitala infrastrukturens energieffektivitet kontinuerligt förbättras, är det inte säkert att den håller måttet med den fortsatt ökande internetanvändningen. Det räcker inte att energieffektiviteten förbättras om de totala utsläppen ökar. Förutom energikonsumtionen kräver IKT-sektorn stora mängder av utrustningar både för att bygga upp nätverken och tjänsterna och för användningen av dessa.

Det är kunderna som i sista hand avgör hurudana apparater och tjänster som finns till buds för dem och hur mycket som dessa används. Till stöd för arbetet med en klimat- och miljöstrategi som bereds på kommunikationsministeriet beställde Traficom sensommaren 2020 en konsumentundersökning som kartlade konsumenternas beteende gällande IKT-sektorns tjänster och utrustningar och intresset för sektorns miljökonsekvenser. Miljökonsumentundersökningen utfördes av IROResearch Oy under perioden augusti–september 2020. För undersökningen intervjuades per telefon 2 000 minst 15 år fyllda personer.

Ytterligare information

Jarno Ilme, direktör, nätverket för hållbar och ren miljö, jarno.ilme(at)traficom.fi, tfn 029 539 0574
Marja Heinonen, kommunikationsmarknadsexpert, marja.heinonen(at)traficom.fi, tfn 029 539 0306