Förstasidan: Traficom
Förstasidan: Traficom
Meny

Med vilket fordon kilometerna körs har betydelse i vägtrafiken – elfordons utsläpps- och kostnadsfördelar konkretiseras tidigare än förväntat

Renodlade eldrivna personbilar orsakar mindre växthusgasutsläpp på mindre än tre år jämfört med motsvarande bensindrivna personbilar. Kostnadsfördelarna är större med elbilar på mindre än 10 år om batteriets storlek i elbilen är moderat. När det är fråga om ett stort antal körkilometer (30 000 km) uppnås elbilens ekonomiska nytta redan på mindre än fem år.

Transport- och kommunikationsverket Traficom har publicerat en utsläpps- och kostnadskalkylator för personbilar, som grundar sig på Bilkalkylatorn skapad av Finlands klimatpanel, och uppdaterat kalkylatorns bakgrundsuppgifter. ”Enligt beräkningar som gjorts utifrån uppdaterade uppgifter orsakar renodlade eldrivna personbilar, beräknat enligt genomsnittskilometer, redan på mindre än tre år mindre växthusgasutsläpp än motsvarande bensindrivna personbilar. Detta beror på att utsläppen som uppstår i samband med tillverkningen av batterier nästan halverats och utvecklingen avseende utsläppsminskningar inom elproduktionen har varit snabbare än förväntat”, berättar Jyri Seppälä, professor vid Finlands miljöcentral SYKE och medlem i Finlands klimatpanel.  

”Beräkningarna enligt utsläpps- och kostnadskalkylatorn för personbilar visar att jämfört med t.ex. en medelstor bensindriven bil blir växthusgasutsläppen från en elbil av samma biltyp nästan 60 procent mindre efter 10 år med vanlig årskörning. Tidigare uppnåddes samma utsläppsfördel först efter 15 år”, berättar Heikki Liimatainen, professor vid forskningscentret för trafik Verne.

Mindre utsläpp uppstår i samband med tillverkningen av batterier – priset på batterier fortfarande en utmaning

Batteriernas höga priser och utsläppen som uppstår vid tillverkningen av dem anses som utmaningar för elbilar. På grund av batterierna är utsläppen som uppstår vid tillverkningen av elbilar större än utsläppen för en bil av samma storlek som har förbränningsmotor.

Utsläppen vid tillverkningen av batterier har minskat snabbt under de senaste åren. För tre år sedan gjorde man uppskattningar på basis av vetenskapliga publikationer att tillverkningen av batterier orsakar utsläpp på cirka 115 CO2-ekv/kWh. Nu uppskattar man att utsläppen är i genomsnitt cirka 70 kg CO2-ekv/kWh. Denna positiva utveckling beror på att utsläppen som uppstår vid produktionen av el som används vid tillverkning av batterier har minskat snabbt och batteritekniken har utvecklat sig. Cirka hälften av utsläppen som uppstår vid tillverkningen av batterier beror på utsläppen för den el som används vid tillverkningen. Utsläppen som uppstår vid tillverkningen av batterier varierar dock i hög grad beroende på tillverkningslandet. I Europa uppstår minst utsläpp vid tillverkning av batterier.

När elbilar blir vanligare förbättras verksamheten kring återvinning av batterier. Effektivare återvinning har uppskattats minska livscykelutsläppen för batterier med cirka 7–17 procent. Framöver kan bilbatterier eventuellt också användas som ellager efter att de inte längre används i bilar.

Därtill tror man att det sker god utveckling i batteritekniken även i fortsättningen. Med batteriernas energitäthet beskrivs energikapaciteten som batterierna lagrar. I framtiden kan batteriernas energitäthet öka med 50 procent på mindre än 10 år. Även batteriernas livslängd ökar i framtiden. Dessutom finns det ny batteriteknik som lämpar sig för bilar och som inte längre är beroende av kritiska mineraler. Med hjälp av sådan ny teknik kan man betydligt minska batteriernas ekologiska och sociala konsekvenser.

Anskaffningspriserna på elbilar förväntas sjunka inom de närmaste åren

Enligt exempelberäkningar blir elbilarnas roll viktigare med tanke på utsläppsminskningar och minimering av kostnader när antalet körkilometer blir betydligt större än den vanliga årskörningen på 14 000 kilometer.

När man jämför samma typ av bensin- och eldriven bil är elbilens kostnadsfördelar större på mindre än 10 år om batteriets storlek i elbilen är moderat. När det är fråga om ett stort antal körkilometer (30 000 km) uppnås elbilens ekonomiska nytta redan på mindre än fem år.

Anskaffningspriserna på nya renodlade elbilar har knappt ändrats under de senaste tre åren. Det förväntas att priserna sjunker betydligt senast år 2024 i och med att tillgången till komponenter är bättre och det finns mer konkurrens. När anskaffningspriset sjunker blir elbilarna billigare att använda. ”När de nuvarande anskaffningspriserna och elpriserna stabiliseras kan man tydligt se kostnadsfördelarna med elbilar redan med vanliga körkilometer, dvs. cirka 14 000 km/år”, konstaterar Heikki Liimatainen, professor vid Tammerfors universitet och Verne.

Inrikestrafik svarar för en dryg femtedel av alla växthusgasutsläpp som Finland producerar. Cirka 95 procent av utsläppen uppstår i vägtrafik och över hälften av vägtrafikens utsläpp kommer från personbilar. För att Finlands klimatmål ska kunna uppnås krävs att åtminstone växthusgasutsläppen från personbilstrafiken halveras före år 2030. Ett centralt sätt att minska utsläppen från vägtrafiken är att byta personbilars drivkrafter till drivkrafter som skapar så låga utsläpp som möjligt och att införa klimatmässigt hållbara biodrivmedel i den tunga trafiken.

Ytterligare information