Samtidigt som intresset för att exempelvis beräkna utsläppen från trafiken i städerna ökar, ökar också behovet av tillförlitligare och mer heltäckande information om stadstrafikens mängd och prestation. Utredningen Kilometrit katuverkolla (Kilometer i gatunätet), som publicerats av Transport- och kommunikationsverket Traficom och genomförts i samarbete med nätverket för markanvändning, boende och trafikplanering, kartlägger nuläget i fråga om produktionen av trafikinformation om gatunätet och ger rekommendationer för utveckling och harmonisering av kommunernas trafikräkning och prestationsberäkning.
Rekommendationerna i utredningen strävar efter att avlägsna de största hindren för prestationsberäkning i gatunätet och på så sätt möjliggöra produktion av jämförbara prestationsuppgifter eller ett utvecklingsindex för trafiken i kommunerna.
”Harmonisering kräver att städerna samarbetar aktivare än i nuläget och har en vilja att främja frågan, men även att resurser allokeras för utvecklingen. Olika stora kommuners olika behov och beredskap bör beaktas. I de största städerna räknas trafiken redan systematiskt och regelbundet”, konstaterar Anna Pätynen, specialsakkunnig vid Traficom.
Den nuvarande informationen betjänar uppföljningen av trafikutvecklingen och projekt inom kommunen
Våren 2022 genomförde Traficom en enkät om insamlingen av information om trafikmängderna i de 23 största städerna. Den beskrivning av nuläget i fråga om beräkningen av trafikmängder och prestationer som ingår i utredningen baserar sig till stor del på denna enkät. Enligt enkäten betjänar den information om trafikmängderna som kommunerna samlar in i nuläget i synnerhet kommunens interna uppföljning av trafikutvecklingen och projektspecifika planeringsbehov, snarare än statistikföring som är jämförbar på det nationella planet eller beräkning av prestationerna för hela stadens gatunät.
”De nyckeltal för trafikmängderna som städerna använder och rutinerna för utvidgande av resultaten varierar, och det finns inga enhetliga krav för tekniken eller dataformaten som används eller beräkningarnas kvalitet”, säger Pätynen.
Uppgifter från beräkningarna distribueras på varierande sätt och i olika former, exempelvis som trafikmängdskartor, som rådata i gränssnitt, som stickprovsberäkningsrapporter och som statistikförda nyckeltal. Gatunätet är i huvudsak inte heller länkat, det vill säga indelat i homogena avsnitt med tanke på trafikmängden, vilket skulle möjliggöra prestationsberäkningar för gatunätet.
”Å andra sidan erbjuder städernas trafikljussystem, lägesbildstjänster för trafiken och ny teknik, såsom trafikräkning med hjälp av övervakningskameror och artificiell intelligens, kostnadseffektiva sätt att samla in och hantera trafikmängdsuppgifter. Även lösningarna för beräkning av gång- och cykeltrafik utvecklas”, konstaterar Kati Kiiskilä från Sitowise.
Utveckling i små steg och en nationell databas för trafikräkningsuppgifter rekommenderas
Utredningens rekommendationer för utvecklingsuppgifterna delas in i tre teman: utveckling och harmonisering av trafikräkningen i gatunätet, inledande av en nationell databanksverksamhet för trafikmängdsinformation för gatunätets beräkningsuppgifters del samt utveckling av prestationsberäkningen för gatunätets del. Utvecklingsuppgifterna är främst sådana som kommunerna ska främja, antingen som separata utvecklingsuppgifter eller som mer omfattande samarbeten.
Som en ny möjlighet identifierades möjligheterna för de datasystem för landsvägsnätet som utvecklas av Fintraffic Väg Ab att erbjuda en nationell databas även för trafikräkningsuppgifter för gatunätet. Där kan jämförbara trafikräkningsuppgifter från olika aktörer vara fritt tillgängliga för alla. En närmare utredning av detta alternativ hör till det fortsatta arbetet.
Ytterligare information
Kati Kiiskilä, projektchef, Sitowise Oy, kati.kiiskilä@sitowise.com
Anna Pätynen, specialsakkunnig, Traficom, anna.patynen@traficom.fi
Kati-Jasmin Kosonen, utvecklingschef, nätverket för markanvändning, boende och trafikplanering, kati-jasmin.kosonen@tampereenseutu.fi