Ny utredning ger vägledning till att utveckla statsunderstöd för utveckling av hållbar och trygg mobilitet

Under de senaste åren har man gett i genomsnitt cirka 1,7 miljoner euro per år för projekt som gäller hållbar och trygg mobilitet. Genom projektunderstöden har det varit möjligt att stöda cirka 50-60 projekt per år. I den färdiga utredningen har man betraktat projektunderstödens effektivitet för kommuner och organisationer samt identifierat utvecklingsbehov i statsunderstödsmyndighetens verksamhet. Förutom litteratur- och materialanalysen blev det ett omfattande samråd med sökanden av statsunderstöd och andra intressentgrupper. 

"Utredningen gav oss mycket värdefull information som vi kan använda för att utveckla effektiviteten av våra statsunderstöd. Utredningen förstärkte våra synpunkter om att även understöd med ett litet eurobelopp är betydande för kommuner och andra aktörer. Projektaktörernas åsikter om att projektens resultat kunde användas i större utsträckning än för närvarande är ett viktigt budskap till oss som statsunderstödsmyndighet. När resultaten och verksamhetsmodeller från enskilda projekt används bredare medför de en mera omfattande effektivitet och det är just effektivitet som man vill ha med statsunderstöd", säger direktör Pipsa Eklund.

Projektaktörerna upplevde att olika processkonsekvenser var viktiga, såsom ökad förståelse om samarbete och ämne och interaktion samt beslutsfattarnas engagemang till den verksamhet som ska främjas. Flera projekt och framsteg skulle inte ha förverkligats alls eller i samma omfattning utan statsunderstöd. Däremot konstaterades att det är svårt att mäta projektens direkta effektivitet på trafikbeteende, fördelningen av färdsätt eller trafiksäkerhet.

Ansökningsprocesserna fungerande bra som helhet - tidtabellerna för ansökningar och projekt kan utvecklas

På basis av enkäter och intervjuer fungerade ansökningsprocesserna för statsunderstöd som helhet bra . Det tydligaste utvecklingsbehovet var tidtabellerna för ansökningar och projekt. Projektplaneringen skulle stödjas om ansökan och understödsbeslutet hade bättre kompatibilitet med kommunens egen tidtabell för planering och budgetering. För en del av projekten upplevde man att tiden för genomförandet var kort, speciellt om projektet omfattade konkurrensutsättning av köptjänster eller en omfattande interaktion med intressenterna. En längre projekttid skulle också allt bättre främja reproducering av projektresultat, verifiering av effektivitet samt uppföljning. 

Så gott som 80 understödstagare gav sina åsikter genom enkäten. Man kartlade erfarenheter också från sådana kommuner som inte hade ansökt om understöd. Dessutom arrangerades gruppintervjuer där kommuner av olika storlekar, andra myndigheter och intressentgrupper gav sina åsikter om främjande av hållbar och trygg mobilitet, om statsunderstöd och om projektverksamhet. 

I utredningen behandlades förutom projektunderstöd även allmänna understöd som beviljats lagstadgade aktörer inom trafiksäkerhetsverksamheten, Trafikskyddet, Institutet för Olycksinformation samt Ålands landskapsregering för säkerhetsarbete inom vägtrafiken. 

"Utredningsarbetets resultat har även återspeglats i finansministeriets omfattande projekt för utveckling av statsunderstödsverksamheten. Statsunderstödsverksamheten utvecklas vid Traficom på basis av våra egna och aktörsfältets behov, men även på basis av statsförvaltningens gemensamma utvecklingsplaner", berättar ledande sakkunnig Annu Korhonen.

Anslagen för statsunderstöd beviljas årligen i statsbudgeten. Finansieringen av understöd för trafiksäkerhet baserar sig på trafiksäkerhetsavgiften som tas ut som en del av trafikförsäkringsavgifterna.