Nya riktlinjer för planeringen av hållbar stadstrafik

Planer för hållbar stadstrafik (SUMP, Sustainable urban mobility plan) och uppföljning av dem kommer i och med TEN-T-förordningen att bli ett krav för stadsknutpunkter före slutet av 2027. Knutpunkter i Finland är stadsregionerna Helsingfors, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Uleåborg, Tammerfors och Åbo, det vill säga MBT-avtalsregioner (regioner med avtal om markanvändning, boende och trafik).

Hur kan de nya kraven uppfyllas genom stadsregionernas transportsystemplanering? Detta utreddes i projektet KaupsuSUMP, som genomfördes av MBT-nätverket. Förkortningen kommer från det finska namnet på projektet, Kaupunkiseutu- ja liikennejärjestelmäsuunnittelun yhteen nivominen kestävän kaupunkiliikkumisen edistämiseksi (Samordning av stadsregion- och transportsystemplaneringen för att främja hållbar stadsmobilitet). Projektet finansierades av Transport- och kommunikationsverket Traficom och miljöministeriet.

”I stadsregionerna i Finland utförs transportsystemplanering av hög kvalitet, och i flera stadsregioner uppfylls redan åtminstone delvis kraven på planering av hållbar stadstrafik. Som ett resultat av projektet uppdaterades processen för transportsystemplanering som ger stadsregionerna ännu bättre förutsättningar än tidigare att genomföra TEN-T-förordningen och målen för den i fråga om stadsregionernas och stadstrafikens hållbarhet”, säger specialsakkunnig Anna Pätynen vid Traficom.

Genomförandeförordningen som utfärdas i år ger stadsregionerna närmare definitioner för hur transportsystemplanerna ska följas upp. Uppgifter av olika slag ska lämnas in med 3–5 års mellanrum. Varje medlemsstat ansvarar för att skyldigheterna uppfylls.

Samordning av trafiken och markanvändningen spelar en nyckelroll

Markanvändningen har stor inverkan på transportsystemets hållbarhet. I den kommande förordningen finns därför även olika krav och riktlinjer för hur planeringen av trafiken och markanvändningen ska samordnas. Smidiga och utsläppsfria rese- och transportkedjor kan lyckas när läget för olika funktioner är noggrant genomtänkt och effekterna av dem har granskats i ett större perspektiv. Även de negativa effekterna av trafiken kan minskas när till exempel trafikleder och markanvändningen runt omkring dem planeras genom sektorsövergripande samarbete.

I workshoppar inom projektet funderade stadsregionernas sakkunniga inom trafik och markanvändning tillsammans på bland annat förhållandet mellan stadsregionernas transportsystemplanering och planering av markanvändningen, effektiv växelverkande planering, uppställande av sektorsövergripande mål, bedömning av effekter samt uppföljning av planer. 

En bra transportsystemplanering ger invånarna en högkvalitativ och trivsam miljö och näringslivet gynnsamma förhållanden. Även planeringssätten ska vara sektorsövergripande och växelverkande samt i ett brett perspektiv identifiera effekterna av planeringen.

SUMP-konceptet inbegriper ett involverande tillvägagångssätt och det ansågs ha många fördelar, så länge som tidtabellen och målen är noggrant planerade.

Förberedelserna för verkställandet av TEN-T-förordningen fortsätter

Senast ett år efter att TEN-T-förordningen har trätt ikraft, våren 2025, ska EU-medlemsstaterna utse en nationell SUMP-knutpunkt och inrätta ett nationellt SUMP-program.

En plan för hållbar stadstrafik är inte den enda skyldigheten som gäller stadsknutpunkter i TEN-T-förordningen. De ska även iaktta AFIR-förordningen om infrastruktur för alternativa drivmedel. Före slutet av 2030 ska en multimodal persontrafikterminal med laddningsmöjlighet för bussar utvecklas, och före slutet av 2040 ska åtminstone en multimodal fraktterminal utvecklas i stadsknutpunkten eller dess närhet. En multimodal fraktterminal kan betjäna flera stadsknutpunkter.