Utredning om effekterna av statsunderstöd för enskilda vägar har publicerats

Enskilda vägar är en viktig del av Finlands vägnät och transportsystem. Nästan en miljon finländare bor längs enskilda vägar och de enskilda vägarna uppgår till cirka 300 000 kilometer. Förutom boende används de enskilda vägarna för yrkesutövande, rekreation och för leverans av råvaror, och de har också en betydande roll med tanke på försörjningsberedskapen.

Staten kan bevilja understöd för förbättring och underhåll av en enskild väg och för rådgivning och vägledning till väglag och produktion av material och tjänster till stöd för detta samt för utvecklings-, planerings- och forskningsarbete som gäller enskilda vägar. Traficom ansvarar för den allmänna samordningen av statsunderstöden och NTM-centralerna ansvarar för behandlingen av understöden inom regionerna.

Syftet med den färska utredningen var att utreda effekterna av statsunderstöd och statligt stöd för enskilda vägar som beviljas till väglag och dess regionala särdrag. Dessutom var syftet att utarbeta alternativa modeller och kriterier för allokering av statsunderstöd på basis av geografisk och statistisk information. I arbetet granskades enskilda vägar, deras broar samt särskilda objekt som färjor och vintervägar. 

"Statsunderstödsbeloppet för enskilda vägar har under de senaste åren varierat mellan cirka 20–30 miljoner euro. Under denna regeringsperiod är understödsanslagen mindre och behovet av understöd är större än förut. I fortsättningen måste man alltså göra alltmer prioriteringsarbete då det gäller objekt som kan få understöd. Genom utredningen fick vi bra tilläggsinformation om enskilda vägar och effekterna av understödet", säger ledande sakkunnig Petteri Kukkola.

Ett av utvecklingsförslagen är att övergå från den nuvarande modellen för delning av anslagen som baserar sig på det enskilda vägnätets regionala längd samt historikuppgifter som gäller understöden till en mer behovsorienterad modell. I de behovsorienterade modellerna betonas betydelsen av lägesinformation och prognostisering.

I arbetet beaktades Skogscentralens pågående projekt TIESIT.