Förstasidan: Traficom
Förstasidan: Traficom
Meny

År 2022 använde Finland mest mobildataöverföring per invånare jämfört med de övriga nordiska och baltiska länderna. Detta framgår av telestatistiken som Transport- och kommunikationsverket Traficom och myndigheterna i de övriga nordiska länderna publicerat. Finland har också mest bredbandsabonnemang per invånare men hänger inte med när det gäller tillgången till fasta förbindelser.

Finland använde fortfarande mer mobil dataöverföring per invånare än de övriga nordiska och baltiska länderna. Detta framgår av de uppgifter för år 2022 som myndigheterna samlat in av teleföretagen. I Finlands mobilnät överfördes 63 gigabyte data i månaden per invånare. Det näst största landet för mobil dataöverföring var Lettland, 49 gigabyte i månaden. Minst mobildata överfördes i Norge där mängden var 10 gigabyte per invånare i månaden. 

Bakgrunden till den stora mängden mobildata är Finlands heltäckande mobilnät och obegränsad dataöverföring, vilket gör att de finländska hushållen använder endast mobilt internet såväl i mobilapparater som i hemmets övriga apparater till exempel med hjälp av 4G- eller 5G-modem. I flera andra länder har man ofta en fast förbindelse hemma som används för tjänster som konsumerar mer dataöverföring, till exempel för att titta på strömmande videor med skarp bildkvalitet på en stor skärm.

Majoriteten (59 %) av data i mobilnät i Finland överfördes från så kallade mobila bredbandsabonnemang, dvs. från abonnemang som inte alls använder taltelefonitjänster. Dessa abonnemang används till exempel i modem och i surfplattor. Vid slutet av år 2022 hade Estland, Finland och Litauen mer mobilabonnemang per invånare än i de övriga jämförbara länderna, vilket delvis förklaras av antalet abonnemang som endast används för dataöverföring. Majoriteten av den mobila dataöverföringen i de övriga länderna kom från smarttelefonabonnemang, i Norge hela 84 %, eftersom mobilnäten används närmast när man rör sig utanför fasta förbindelser.

Grafen visar andelar av hur mobil datatrafik har fördelat sig mellan smartphone-abonnemang och mobilt bredbandsabonnemang under 2018-2022. År 2022 var situationen i Litauen 65 % bredband, 35 % från smartphones. Finland 59 % från bredband, 41 % från telefoner. Sverige och Island alltid över 50 % från telefoner. Norge 84 % från telefoner 2022.
Figur 1. Fördelningen av dataöverföring i mobilnät bland smarttelefonabonnemang som används för tal och dataöverföring och mobila bredbandsabonnemang som enbart används för dataöverföring. Figuren omfattar de länder som fördelar dataöverföringsmängden på basis av abonnemangstyp.

Tillgången till fasta förbindelser i Finland är lägre än i de övriga nordiska länderna

Av de finländska hushållen hade 73 procent tillgång till förbindelser med en nedladdningshastighet på minst 100 Mbit/s vid slutet av år 2022. I de övriga nordiska länderna är andelen över 90 % och endast i Litauen hade under 70 % av hushållen tillgång till dessa snabba fasta förbindelser. På grund av omfattande investeringar i optiska fibernät har tillgången till snabba fasta uppkopplingar till hushållen i Sverige varit över 90 procent de senaste åren.

Syftet med EU:s Policyprogram för det digitala decenniet är att alla hushåll ska ha en uppkoppling med en nedladdningshastighet på minst 1 Gbit/s fram till år 2030. Traficom främjar detta syfte i Finland bland annat genom att bevilja stöd för utbyggnad av bredbandsförbindelser i områden där förbindelserna inte byggs på marknadsvillkor.

Grafen visar andelen hushåll som hade tillgång till fast bredbandsanslutning med minst 100 Mbit/s maximal nedladdningshastighet 2018-2022. I slutet av 2022 hade Sverige 97 %, Danmark 97 %, Norge 94 %, Island 93 %, Finland 73 %, Lettland 73 %, Estland 70 %, Litauen 61 %. EU-genomsnittet från 2021 var 70 %.
Figur 2. Hushållens tillgång fast internetanslutning med en maximal nedladdningshastighet på minst 100 Mbit/s.

I Sverige hade 96 % av hushållen tillgång till optisk fiber vid slutet av förra året medan i Finland steg andelen bara till över 50 % år 2022. Även i Danmark och Norge var tillgången till optisk fiber sämre än i Sverige. Detta beror på att en stor del av hushållen i dessa länder har tillgång till snabba förbindelser genom kabel-tv-nätet på samma sätt som i Finland. I motsats till det optiska fibernätet är det i allmänhet inte möjligt att tillhandahålla stora uppladdningshastigheter från användare till nätet i kabel-tv-nätet. Detta kan göra användningen av till exempel molntjänster långsammare. I tillgången till optisk fiber var Finland på sista plats av alla nordiska och baltiska länder. För det fasta nätet är optisk fiberteknik den teknik som byggs upp mest och med hjälp av vilken man försöker uppnå bland annat EU:s mål.

Grafen visar andel hushåll som hade tillgång till fast bredbandsanslutning med fiberteknik 2018-2022. I slutet av 2022 hade Sverige 96 %, Island 92 %, Norge 83 %, Danmark 79 %, Lettland 72 %, Estland 71 %, Litauen 61 %, Finland 52 %. EU-genomsnittet från 2021 var 50 %.
Figur 3. Hushållens tillgång till fast fiberförbindelse.

Finland har mest bredbandsabonnemang

Då man räknar ihop alla fasta och mobila bredbandsabonnemang fanns det 0,73 abonnemang per invånare i Finland i slutet av förra året, vilket var mer än i något annat nordiskt eller baltiskt land. Danmark hade det näst största antalet bredbandsabonnemang, 0,7 st. per invånare. Det minsta antalet sådana abonnemang hade Lettland där antalet fasta eller mobila bredbandsabonnemang var 0,47 per invånare. Dessa siffror omfattar alltså inte smarttelefonabonnemang.

Vad gäller bredbandsabonnemang för det fasta nätet hade Finland 0,68 abonnemang per hushåll, vilket är det tredje lägsta bland jämförelseländerna. Norge hade mest fasta bredbandsabonnemang vid slutet av år 2022, antalet var 0,96 abonnemang per hushåll, vilket betyder att så gott som alla hushåll hade ett fast bredbandsabonnemang. Efter Norge kom Island och Danmark. Sverige hade mest fasta bredbandsabonnemang med en maximal nedladdningshastighet på minst 100 Mbit/s; andelen var 92 % medan i Finland var andelen 51 %. De abonnemang som används i Island hade 86 % en hastighet på minst 100 Mbit/s men där säljs fasta abonnemang delvis också med obegränsad hastighet och begränsad dataöverföringsmängd.

Grafen visar mängden av alla fasta bredbandsabonnemang i slutet av 2022 och mängden och andelen av dessa abonnemang med maximal nedladdningshastighet på minst 100 Mbit/s. Sverige har flest abonnemang med 92% snabba. Följande är länder i ordning efter totalt antal prenumerationer med andelen snabb. Danmark 77 %, Norge 75 %, Finland 51 %, Litauen 63 %, Estland 32 %, Lettland 70 % och Island 86 %.
Figur 4. Det totala antalet fasta bredbandsabonnemang och antalet abonnemang med en nedladdningshastighet på minst 100 Mbit/s vid slutet av år 2022.

Antalet abonnemang som genomförts med optisk fiber har ökat och fortsätter att öka i takt med att man uppdaterar gamla fasta nät till optisk fiber och bygger helt nya optiska fibernät. Antalet gamla kopparnät har minskat i alla nordiska och baltiska länder och kopparabonnemang har ersatts bland annat med abonnemang av optisk fiber. Över 80 % av de fasta abonnemang som används i Island och Sverige hade genomförts med optisk fiber vid slutet av år 2022. 

Både nättillgången och abonnemangsantalen visar att snabba förbindelser genomförs även genom kabel-tv-nätet i Finland, Danmark och Norge. I Norge hade 70 % av alla fasta bredbandsabonnemang genomförts med optisk fiber, i Finland var andelen 63 % och i Danmark endast 49 %. Antalet abonnemang av optisk fiber har dock ökat jämnt i alla jämförelseländer sedan statistiken togs fram år 2016. 

Grafen visar andelen fasta bredbandsabonnemang som görs med fiberteknik 2016-2022- Andelen har ökat i alla länder men utgångspunkten i Litauen, Sverige och Lettland var över 50%. Tillväxten har varit snabbast på Island. Här följer landet och andelen fiber i slutet av 2022. Island 82%, Sverige 81%, Litauen 79%, Lettland 75%, Norge 70%, Finland 63%, Danmark 49%, Estland 48%.
Figur 5. Fasta bredbandsabonnemang av optisk fiber som är i användning, andel av alla abonnemang.

Siffrorna baserar sig på statistik sammanställd av myndigheter i de länder som ingår i jämförelsen. Traficom producerar mångsidig statistik över kommunikations- och transportmarknaden bland annat för konsumentinformation och marknadsuppföljning.

Ytterligare information

Presentation som beskriver statistik på Traficoms webbsidor (Extern länk) (på engelska).

Den svenska kommunikationsmyndigheten PTS publicerar statistiken på sin webbplats (Extern länk) (på svenska och engelska).

Marja Heinonen, specialsakkunnig, tfn 029 534 7355, marja.heinonen@traficom.fi