Internationella teleunionen (ITU, International Telecommunication Union), som är underställd FN, sammankallar Världsradiokonferensen (WRC, World Radiocommunication Conference) med 3–4 års mellanrum för att besluta om den framtida användningen av radiofrekvenser globalt. WRC:s uppgift är att granska och vid behov ändra Radioreglementet, som reglerar användningen av radiofrekvenser och satellitomloppsbanor internationellt.
När radiofrekvensspektrumet fylls konkurrerar mobilnät, satellitsystem, radiosystem för luft- och sjöfart samt alla andra grupper som använder frekvenser om de allt knappare frekvensresurserna. Det som de flesta av dessa radiosystem och användargrupper har gemensamt är behovet att harmonisera användningen av frekvenser regionalt och globalt. Vid WRC-konferenserna strävar man efter att avtala om villkoren för fördelningen av frekvenser mellan olika användningsändamål, så att användningen blir så effektiv och störningsfri som möjligt.
De ändringar i användningsändamålen och -villkoren för radiofrekvenserna som avtalas vid Världsradiokonferensen uppdateras i Radioreglementet. Där fastställs villkor och spelregler för hur radiofrekvenser ska användas på olika håll i världen. De internationella beslut som fattas vid konferenserna har en avgörande betydelse för hur man i Finland i framtiden kan använda radiofrekvenser för de trådlösa kommunikationsnätens och -tjänsternas olika behov i informationssamhället.
WRC-arbetet är långsiktigt – konferensen i Dubai år 2023 avslutar en fyraårig forskningsperiod och inleder en ny
WRC samlas med 3–4 års mellanrum och WRC-23 ordnades i Dubai i Förenade Arabemiraten 20.11–15.12.2023. I konferensen deltog 3 000–4 000 representanter från nästan alla 193 medlemsländer i ITU. Vid den föregående WRC-konferensen år 2019 deltog totalt 3 400 personer från 163 medlemsländer.
I det internationella frekvensarbetet ser man alltid flera år framåt. Radiokonferensernas föredragningslistor godkänns alltid redan i samband med den föregående konferensen. Den föregående WRC-konferensen år 2019 godkände föredragningslistan för WRC-23, och WRC-23 godkänner föredragningslistan för WRC-27. Under de tekniska forskningsperioderna mellan konferenserna utför ITU:s forskningsgrupper tekniska kompatibilitetsgranskningar med tanke på genomförandemöjligheterna för respektive punkt på WRC-föredragningslistan, och bereder förslag för slutgiltigt beslut vid nästa konferens. Traficom representerar Finland i ITU:s tekniska beredningsarbete tillsammans med intressenter.
På föredragningslistan för WRC-23 finns ungefär 20 olika punkter som anknyter till användning av frekvenser. De huvudsakliga delområdena som utreds vid varje konferens är mobiltelefoni och mobil trafik, satellitsystem, luft- och sjöfart samt vetenskap och forskning. Behoven av radiofrekvenser är ofta stora inom alla dessa sektorer, och detta är ett bra exempel på varför användningen av frekvenser behöver harmoniseras regionalt och globalt – radiofrekvenserna håller sig inte inom statsgränserna.
WRC-beredningsarbete sker nationellt och internationellt
För Finlands del sker WRC-beredningen på tre olika nivåer: nationellt (samarbete med intressenter), på europeisk nivå (CEPT/EU) och på global nivå (ITU).
På den nationella nivån tillsätter kommunikationsministeriet en nationell WRC-beredningsarbetsgrupp för att samla ihop sektorns synpunkter på respektive punkt på Världsradiokonferensens föredragningslista och assistera ministeriet i utformningen av Finlands nationella synpunkter. I den nationella beredningsarbetsgruppen behandlas kommunikationspolitiska frågor som anknyter till förberedelserna inför radiokonferensen. Underställd arbetsgruppen finns även en teknisk arbetsgrupp som leds av Transport- och kommunikationsverket Traficom, och som behandlar radiotekniska frågor som anknyter till förberedelserna inför konferensen.
Den europeiska beredningen sker, när det gäller de tekniska frågorna, huvudsakligen i samarbetsorganet för Europas tele- och postförvaltningar CEPT. Målet med detta arbete är att bereda sameuropeiska förslag till de olika punkterna på radiokonferensens föredragningslista, och exempelvis inför WRC-23-konferensen bereddes totalt 252 enskilda sameuropeiska förslag. Europeiska unionens råd godkänner WRC-beslutet, där EU tar ställning till de punkter i konferensens föredragningslista som påverkar EU:s lagstiftning. Europeiska unionens råds beslut är bindande för alla medlemsländer. Kommunikationsministeriet fattar beslut om Finlands ståndpunkter i förhandlingarna och förbindelser till de sameuropeiska förslagen.
På global nivå gör ITU en teknisk beredning av alla punkter på WRC:s föredragningslista. I arbetet deltar alla sex regionala aktörer inom vilka forskning har skett på regional nivå, inklusive CEPT i Europa. Som ett resultat av detta arbete sammanställs alla tekniska lösningar och alternativ för att lösa punkterna på föredragningslistan i en rapport.
WRC möjliggör nya frekvenser för mobiltelefoni
Vid konferensen 1992 beslöt man för första gången om global harmonisering av frekvenser och tekniker för mobilnät. Vid WRC-konferenser efter detta har många ytterligare frekvensområden anvisats för 3G-/4G-/5G-mobilnät, det vill säga IMT-system.
| WACR-1992 | 1885-2025 MHz och 2110-2200 MHz |
| WRC-2000 | 806-960 MHz, 1710-1850 MHz och 2500-2690 MHz |
| WRC-2007 | 450-470 MHz, 698-806/862 MHz, 2300-2400 MHz och 3400-3600 MHz |
| WRC-2012 | 694-790 MHz |
| WRC-2015 | 470-694 MHz, 1427-1518 MHz, 3300-3400 MHz, 3400-3600 MHz, 3600-3700 MHz och 4800-4990 MHz |
| WRC-2019 | 24.25-27.5 GHz, 37-43.5 GHz, 45.5-47 GHz, 47.2-48.2 GHz och 66-76 GHz |
Tabell 1. Frekvenser som anvisats för mobilnätet. Alla frekvensband som listas i tabellen är inte tillgängliga i Europa.
Behovet av tilläggsfrekvenser för mobiltelefoni beror på att användningen av mobilnät och därmed även kapacitetsbehoven ökar snabbt. Nästan alla frekvensområden som har anvisats för mobiltelefoni av världsradiokonferensen (frekvenser på totalt 19,15 GHz) har harmoniserats globalt, vilket gör det möjligt att använda samma terminaler globalt. När vi reser behöver vi alltså inte köpa en ny smarttelefon när vi rör oss mellan länder eller kontinenter.
Vid WRC-23 strävar man efter att anvisa fler frekvenser för mobiltelefoni från frekvensområdena 3 GHz, 6 GHz och 10 GHz. Det nationellt viktigaste av dessa är frekvensområdet 6 GHz. Under WRC-23 övervägs även en eventuell behandling av 6G-systemens behov av tilläggsfrekvenser vid WRC-konferensen 2027.
Finland har också sedan 2007 drivit frågan om parallell primär användning för mobiltelefoni av tv-frekvensområdet 470–694 MHz. Finland ser det som viktigt att öka flexibiliteten i Radioreglementet i synnerhet i fråga om detta frekvensområde. Detta skulle möjliggöra effektiv tillgång till frekvenserna i rätt tid för olika system med stöd av nationella beslut.
I fråga om radiosystem för luftfart är den mest betydande frågan att möjliggöra användning av VHF-förbindelser även via satellit i de områden där basstationer för luftfart på marken inte har täckning. Man vill också anvisa nya frekvenser inom frekvensområden vid ca 15 och 22 GHz för övrig, icke-säkerhetsrelaterad användning inom luftfarten.
I fråga om radiosystemen för sjöfart vill man göra preciseringar i Radioreglementet som gäller modernisering av nöd- och säkerhetskommunikationssystemet för sjöfart (GMDSS).
Rymdfrekvenser möjliggör forskning och utveckling av satellitsystem
På föredragningslistan för WRC-23 finns flera frågor som berör användning av frekvenser för rymdforskning och satelliter. Rymdforskning är ett växande delområde bland annat på grund av applikationer som stöder uppföljningen av klimatförändringen. Under konferensen ska man bland annat fatta beslut om användning av frekvenser i frekvensområdet 40–50 MHz för jordavbildningssatelliter med låg omloppsbana (400 km). Eftersom dessa ganska låga frekvenser tränger in under jordytan ganska väl, skulle man med hjälp av dessa satelliter kunna undersöka underjordiska vattenförekomster och islagers struktur, så att man kan dra slutsatser om skedena i klimatförändringarna.
Vid WRC-23 strävar man efter att anvisa frekvenser även för fjärranalyssatelliter för mätning av så kallade ismoln från höga frekvenser på ca 240 GHz. Sådana mätningar ger precision i väderprognoser, och mätningarna kan också vara till hjälp i forskningen om fenomen som anknyter till klimatförändringen. Under WRC-23 behandlas också rymdvädersensorer. Med sensorer som undersöker rymdvädret kan man samla information om rymdvädrets effekter och förutse bland annat effekter på energi- och kommunikationsnätverk på jordytan, flygtrafik, satellitsystem eller exempelvis exaktheten i satellitbaserad positionsbestämning.
Vad händer med frekvenserna i framtiden – föredragningslista för WRC-27
Under WRC-23 beslutar man ganska långt om föredragningslistan för nästa konferens (WRC-27) och därigenom om fördelningen av den föregående forskningsperiodens arbete mellan olika beredningsgrupper. Utifrån den beredning som gjorts hittills verkar det som att frågor kring frekvenser för satellitsystem och rymdforskning kommer att få en ännu större roll under de närmaste åren. Säkerheten är också en dimension som har identifierats i användningen av frekvenser för satellitsystem och rymdforskning, och detta kommer att synas även under den kommande forskningsperioden. I och med Finlands medlemskap i Nato kommer även uppföljningen av de punkter i WRC-föredragningslistorna som är av betydelse för Nato att vara en del av den nationella beredningen.
Den tekniska utvecklingen är snabb och frekvensbehoven inom olika sektorer ökar. Världsradiokonferensen har därför stor betydelse i det internationella frekvenssamarbetet. I förberedelserna inför konferensen och vid själva konferensen siktar vi också långt in i framtiden och möjliggör utvecklingen av kommunikationsnät och -tjänster i Finland.
Gå tillbaka till webbsidan Radiofrekvenserna nu och i framtiden (Extern länk)