Den största utmaningen för cybersäkerheten är att resurserna ska räcka till
Finland är ett av världens mest digitaliserade samhällen. Elförsörjningen, betalningsrörelsen, hälso- och sjukvården, myndighetstjänsterna och företagens verksamhet är beroende av säkra datanät och informationssystem. Cybersäkerhet är inte bara en teknisk fråga, utan en grundläggande förutsättning för samhällets funktionsförmåga, den nationella säkerheten och ekonomins konkurrenskraft. Samtidigt är säkra digitala tjänster en allt viktigare del också av förverkligandet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna.
Cybersäkerhetens betydelse är väl känd i Finland. Däremot frågar man alltför sällan om de tillgängliga resurserna motsvarar de växande hoten. Just detta är den största utmaningen för cybersäkerheten i Finland.
Säkerhetsmiljön förändras i en aldrig tidigare skådad takt. Artificiell intelligens effektiviserar attacker, sårbarheter utnyttjas allt snabbare och cyberbrottsligheten har vuxit till en internationell affärsverksamhet. Samtidigt riktas statligt cyberspionage och hybridpåverkan också mot Finland. Det handlar inte om framtida hot, utan om dagens verklighet.
När hoten ökar måste också försvaret stärkas. Cybersäkerheten bygger inte enbart på teknik, utan också på kompetens, övervakning, analysförmåga, övning, beredskap och internationellt samarbete. Grunden är dessutom en aktuell lagstiftning som möjliggör verksamheten. Varje ny teknik, tjänst och regleringsskyldighet ökar behovet av resurser.
Statsrådets strategi för cybersäkerheten från 2024 identifierar problemet. De nuvarande resurserna motsvarar inte till alla delar förändringarna i verksamhetsmiljön eller de växande säkerhetskraven. Utmaningen ligger inte i att identifiera hoten, utan i om vi har tillräcklig förmåga att avvärja dem.
Framgång inom cybersäkerheten förblir ofta osynlig. När en attack avvärjs eller en allvarlig störning förhindras märker ingen det arbete som har utförts. Därför framstår cybersäkerhet lätt som en kostnadspost. I verkligheten är den en investering i driftsäkerhet, förtroende, ekonomisk tillväxt samt nationell säkerhet och medborgarnas säkerhet.
Myndigheterna har än så länge kunnat upptäcka hot, varna företag och medborgare samt stödja hanteringen av allvarliga cyberstörningar och det internationella samarbetet. Detta bör dock inte tas för givet. Om resurserna inte ökar i takt med uppgifterna och hoten, försvinner också förmågan att skydda samhället.
I Finland talas det mycket om cybersäkerhetens betydelse, och med all rätt. Nästa steg är att säkerställa att de ambitiösa målen också stöds av tillräckliga resurser. Säkerheten i det digitala samhället byggs inte enbart med högtidstal, utan genom långsiktiga investeringar i kompetens, teknik och funktionsförmåga. Inom cybersäkerheten är förebyggande åtgärder nästan alltid billigare än eftervård.
Rauli Paananen
Statens cybersäkerhetsdirektör
Kommunikationsministeriet
Juha Martelius
Chef
Skyddspolisen
Pekka Turunen
Generalmajor, underrättelsechef
Huvudstaben
Jarkko Saarimäki
Generaldirektör
Traficom