Finlands import går nu nästan helt sjövägen

Förändringen framgår av Transport- och kommunikationsverket Traficoms statistiska indikatorer för uppföljning av sjöfartsmarknaden, som publiceras årligen och vars material omfattar åren 2015–2025.

Den viktigaste strukturella förändringen under granskningsperioden inföll 2022, då sanktionerna efter Rysslands anfallskrig bröt handeln mellan Finland och Ryssland. Till följd av detta minskade landtransporterna och godstrafiken övergick i allt högre grad till sjötransporter. Importen började också ske från längre avstånd än tidigare.

Traficoms årliga uppföljning av sjöfartsmarknaden samlar information om hur Finlands sjötransporter utvecklas. Indikatorerna granskar bland annat hamntrafik, fartyg, transportvolymer och strukturen i den handel som går sjövägen. 

”Indikatorerna för uppföljningen av sjöfartsmarknaden är ett utmärkt verktyg som stöder beslutsfattande inom branschen, eftersom de samlar information från olika statistikkällor i en enhetlig och begriplig form. De bidrar till att identifiera hur strukturerna i Finlands utrikeshandel förändras och hur förändringarna påverkar sjötransporterna och hamnnätet”, säger Tuomas Kiiski, chef för enheten för sjöfartsdata och utveckling vid Traficom.

Nästan all godstrafik går numera sjövägen

Sjötransporternas andel av den totala vikten i Finlands utrikes godstrafik har ökat från cirka 83 procent under perioden 2015–2021 till över 95 procent under perioden 2022–2025. Förändringen är särskilt kraftig inom importen, där andelen steg från cirka 75 procent till över 95 procent på ett år. Exporten har under hela granskningsperioden huvudsakligen gått sjövägen, och därför har förändringen varit måttligare när det gäller exporten.

Av godstrafikens monetära värde transporteras 80–83 procent sjövägen. Den värdebaserade andelen har varit förhållandevis stabil under hela granskningsperioden. Sjötransporternas betydelse är genomgående större för importen (84–87 %) än för exporten (77–80 %).

Sjötransporternas andel av hela utrikeshandeln (inklusive både varor och tjänster) har däremot minskat från cirka 58 procent till 53 procent. Minskningen beror inte på att sjötransporterna har minskat, utan på att den immateriella tjänstehandelns andel av utrikeshandeln har ökat.

Importens transportsträckor har blivit klart längre

Importvaror transporteras nu längs längre sjörutter än tidigare till följd av sanktionerna efter Rysslands anfallskrig. Transportarbetet har ökat till en nivå som är mer än 10 procent högre än medelnivån under basperioden 2015–2019. Ökningen beror nästan helt på importen, där transportarbetet 2022 steg till mer än 60 procent över basperiodens nivå och har därefter legat kvar på en hög nivå. Varor som tidigare importerades från närområden har ersatts av import från längre avstånd, samtidigt som det också har skett en övergång från landtransporter till sjötransporter.

Utvecklingen syns också i transportintensiteten som beskriver hur mycket transporter som krävs i förhållande till handelns värde. Importens transportintensitet har stigit till en nivå som är nästan 50 procent högre än under basperioden. Det visar särskilt att transportkedjorna för råvaru- och bulkgodsflöden har blivit längre. Någon motsvarande förändring har inte skett inom exporten, eftersom exportens huvudsakliga målmarknader inte har förändrats väsentligt efter 2022.

Hamnanlöpen har blivit färre och partistorlekarna större

Antalet hamnanlöp sjönk i samband med coronaviruspandemin 2020 till en nivå som ligger cirka 15–20 procent under basperiodens nivå och har inte återgått till nivån före pandemin. Samtidigt har den genomsnittliga partistorleken per anlöp ökat med cirka 10 procent. Samma godsmängd transporteras alltså numera med färre och större fartygsanlöp.

Den genomsnittliga storleken på lastfartyg i utrikestrafik som anlöper Finland har ökat med cirka 9 procent jämfört med basperiodens nivå, och den anlöpsviktade fartygsstorleken har ökat med så mycket som en fjärdedel. Det tyder på att stora fartyg står för en aktivare trafik än små fartyg och att deras andel av det totala antalet anlöp har ökat.

Godsflödena i utrikes sjötrafik har koncentrerats till färre hamnar än tidigare

Indikatorn som beskriver hur koncentrerade godsflödena i utrikes sjötrafik är har sjunkit på tio år från indexnivån 109 år 2015 till nivån 84 år 2025. Godsflödena går nu i betydligt högre grad än tidigare via färre hamnar, och förändringen märks särskilt efter 2021. 

Fartygsbeståndet har blivit äldre

Genomsnittsåldern för de lastfartyg som trafikerar Finland har stigit med cirka 17 procent jämfört med basperioden, från cirka 14 år 2015 till 17 år 2025. Den anlöpsviktade åldern har stigit mer måttligt, vilket innebär att den aktivaste delen av fartygsbeståndet förnyas snabbare än fartygsbeståndet som helhet. Trenden speglar att det internationella fartygsbeståndet åldras och att nybyggnationen har bromsat in.

Förändringen framgår av Transport- och kommunikationsverket Traficoms statistiska indikatorer för uppföljning av sjöfartsmarknaden, som publiceras årligen och vars material omfattar åren 2015–2025.

Den viktigaste strukturella förändringen under granskningsperioden inföll 2022, då sanktionerna efter Rysslands anfallskrig bröt handeln mellan Finland och Ryssland. Till följd av detta minskade landtransporterna och godstrafiken övergick i allt högre grad till sjötransporter. Importen började också ske från längre avstånd än tidigare.

Traficoms årliga uppföljning av sjöfartsmarknaden samlar information om hur Finlands sjötransporter utvecklas. Indikatorerna granskar bland annat hamntrafik, fartyg, transportvolymer och strukturen i den handel som går sjövägen. 

”Indikatorerna för uppföljningen av sjöfartsmarknaden är ett utmärkt verktyg som stöder beslutsfattande inom branschen, eftersom de samlar information från olika statistikkällor i en enhetlig och begriplig form. De bidrar till att identifiera hur strukturerna i Finlands utrikeshandel förändras och hur förändringarna påverkar sjötransporterna och hamnnätet”, säger Tuomas Kiiski, chef för enheten för sjöfartsdata och utveckling vid Traficom.

Nästan all godstrafik går numera sjövägen

Sjötransporternas andel av den totala vikten i Finlands utrikes godstrafik har ökat från cirka 83 procent under perioden 2015–2021 till över 95 procent under perioden 2022–2025. Förändringen är särskilt kraftig inom importen, där andelen steg från cirka 75 procent till över 95 procent på ett år. Exporten har under hela granskningsperioden huvudsakligen gått sjövägen, och därför har förändringen varit måttligare när det gäller exporten.

Av godstrafikens monetära värde transporteras 80–83 procent sjövägen. Den värdebaserade andelen har varit förhållandevis stabil under hela granskningsperioden. Sjötransporternas betydelse är genomgående större för importen (84–87 %) än för exporten (77–80 %).

Sjötransporternas andel av hela utrikeshandeln (inklusive både varor och tjänster) har däremot minskat från cirka 58 procent till 53 procent. Minskningen beror inte på att sjötransporterna har minskat, utan på att den immateriella tjänstehandelns andel av utrikeshandeln har ökat.

Importens transportsträckor har blivit klart längre

Importvaror transporteras nu längs längre sjörutter än tidigare till följd av sanktionerna efter Rysslands anfallskrig. Transportarbetet har ökat till en nivå som är mer än 10 procent högre än medelnivån under basperioden 2015–2019. Ökningen beror nästan helt på importen, där transportarbetet 2022 steg till mer än 60 procent över basperiodens nivå och har därefter legat kvar på en hög nivå. Varor som tidigare importerades från närområden har ersatts av import från längre avstånd, samtidigt som det också har skett en övergång från landtransporter till sjötransporter.

Utvecklingen syns också i transportintensiteten som beskriver hur mycket transporter som krävs i förhållande till handelns värde. Importens transportintensitet har stigit till en nivå som är nästan 50 procent högre än under basperioden. Det visar särskilt att transportkedjorna för råvaru- och bulkgodsflöden har blivit längre. Någon motsvarande förändring har inte skett inom exporten, eftersom exportens huvudsakliga målmarknader inte har förändrats väsentligt efter 2022.

Hamnanlöpen har blivit färre och partistorlekarna större

Antalet hamnanlöp sjönk i samband med coronaviruspandemin 2020 till en nivå som ligger cirka 15–20 procent under basperiodens nivå och har inte återgått till nivån före pandemin. Samtidigt har den genomsnittliga partistorleken per anlöp ökat med cirka 10 procent. Samma godsmängd transporteras alltså numera med färre och större fartygsanlöp.

Den genomsnittliga storleken på lastfartyg i utrikestrafik som anlöper Finland har ökat med cirka 9 procent jämfört med basperiodens nivå, och den anlöpsviktade fartygsstorleken har ökat med så mycket som en fjärdedel. Det tyder på att stora fartyg står för en aktivare trafik än små fartyg och att deras andel av det totala antalet anlöp har ökat.

Godsflödena i utrikes sjötrafik har koncentrerats till färre hamnar än tidigare

Indikatorn som beskriver hur koncentrerade godsflödena i utrikes sjötrafik är har sjunkit på tio år från indexnivån 109 år 2015 till nivån 84 år 2025. Godsflödena går nu i betydligt högre grad än tidigare via färre hamnar, och förändringen märks särskilt efter 2021. 

Fartygsbeståndet har blivit äldre

Genomsnittsåldern för de lastfartyg som trafikerar Finland har stigit med cirka 17 procent jämfört med basperioden, från cirka 14 år 2015 till 17 år 2025. Den anlöpsviktade åldern har stigit mer måttligt, vilket innebär att den aktivaste delen av fartygsbeståndet förnyas snabbare än fartygsbeståndet som helhet. Trenden speglar att det internationella fartygsbeståndet åldras och att nybyggnationen har bromsat in.

Det reala värdet av handeln sjövägen har minskat

Det reala värdet av den godshandel som går sjövägen, uttryckt i 2015 års euro, nådde sin högsta nivå 2018–2019. Därefter har särskilt exportens reala värde minskat klart och låg 2025 cirka 6–7 procent under basperiodens medelnivå, medan importen återgick till en nivå nära basperiodens nivå. Totalt låg handeln sjövägen cirka 3–4 procent under basperiodens nivå. Utvecklingen speglar ett försämrat konjunkturläge inom Finlands exportindustri och strukturella förändringar i utrikeshandeln.