Konsumenterna litar på nyhetsmedier även om de också möter vilseledande innehåll på nätet | Traficom
Hoppa till huvudinnehåll
Transport- och kommunikationsverket

Konsumenterna litar på nyhetsmedier även om de också möter vilseledande innehåll på nätet

24. april 2026 kl 11:43

En avsevärd del av konsumenterna litar på innehållet i finländska nyhetsmedier och de flesta litar också på de internationella nyhetsmedierna enligt den konsumentundersökning som Traficom har låtit göra. Innehåll i sociala medier får klart mindre förtroende, även om också det ofta anses vara åtminstone delvis tillförlitligt. Förtroendet är på en god nivå, även om man möter mycket förfalskat innehåll och valpåverkan på nätet.

79 procent av konsumenterna litar helt eller i huvudsak på innehållet i finländska nyhetsmedier. Förtroendet är klart svagare för innehållet i sociala medier och snabbmeddelandetjänster. Uppgifterna baserar sig på en konsumentundersökning som Transport- och kommunikationsverket Traficom låtit göra vid slutet av 2025.

Förtroendet för medierna är högt trots att en stor del av konsumenterna möter vilseledande innehåll på nätet. Till exempel 81 procent berättar att de har sett förfalskade bilder eller videor.

"Förtroendet för nyhetsmedierna är centralt med tanke på samhällets funktion. Samtidigt är det viktigt att människorna känner igen de risker som hänför sig till webbinnehållet och kan bedöma informationens tillförlitlighet", säger specialsakkunnig Marja Heinonen vid Traficom.

Förtroendet är koncentrerat till nyhetsmedierna – endast omkring en tiondel av konsumenterna litar på merparten av innehållet i sociala medier

Av konsumenterna litar 84 procent på åtminstone en medietjänst. Man litar klart mer på nyhetsmedier än på innehållen i sociala medier eller i snabbmeddelandetjänster.

En lateral kolumngraf med olika mediekällor och andelar konsumenter som litar på innehållet de ser och läser i media på olika nivåer.

Figur 1. Konsumenternas förtroende på innehållet de sett och läst i olika medier.

79 procent av de svarande litar helt eller i huvudsak på finländska nyhetsmedier och 54 procent på internationella nyhetsmedier. Däremot litar endast 11 procent av konsumenterna helt eller i huvudsak på innehållet i sociala medier, och 31 procent litar inte alls på det.

"Skillnaderna i förtroende förklaras delvis av att innehållet i nyhetsmedier produceras enligt journalistiska principer, medan vem som helst kan producera innehåll i sociala medier", konstaterar Heinonen.

Skillnaderna mellan olika åldersgrupper är ganska små för nyhetsmediernas del. Bland människor i åldern 45–54 var misstron mot finländska nyhetsmedier störst. Unga litar på innehållet i sociala medier något mer än de äldre åldersgrupperna.

Lateral kolumndiagram med konsumenternas förtroende för innehållet de ser och läser på sociala medier efter åldersgrupp.

Figur 2. Konsumenternas förtroende för det innehåll som de ser och läser i sociala medietjänster, efter åldersgrupp.

Falska nyheter upplevs allmänt som ett hot i alla åldersgrupper

44 procent av konsumenterna anser att falska nyheter och felaktig information är ett betydande hot mot dem själva eller deras närstående. Synen är likartad i alla åldersgrupper.

Det finns en hel del observationer om vilseledande innehåll. Tre av fyra konsumenter säger att de har sett förfalskade bilder och två av tre konsumenter har sett så kallade deepfake-videor. Enligt Statistikcentralen har dessutom 64 procent mött misstänkt eller felaktig information på webben under de senast tiderna.

Det kan vara svårt att bedöma om innehållet är tillförlitligt, särskilt när ämnet inte är bekant sedan tidigare.

Stapeldiagram över andelen konsumenter som har sett falska bilder av den kategorin på Internet efter kön och åldersgrupp. Det finns 4 kategorier. Andelen av dem som har sett innehållet i kategorin är listade per kategori.

Figur 3. Andelar av konsumenterna som enligt egen uppfattning har sett manipulerade bilder eller deepfake-videor på internet.

En del av konsumenterna observerar valpåverkan

35 procent av konsumenterna bedömer att aktörer utanför Finland har under de senaste åren försökt påverka diskussionen om val i sociala medier. En fjärdedel av de svarande upplever att de har sett sådana påverkansförsök själv.

En betydande andel av de svarande kan dock inte bedöma om det skett någon påverkan.

Valpåverkan kan vara svår att identifiera, eftersom det samtidigt också förs normal politisk diskussion och kampanj på nätet.

Ett cirkeldiagram som visar andelen konsumenter beroende på hur mycket konsumenten tror att det har förekommit vilseledande valinblandning på sociala medieplattformar från operatörer utanför Finland under de senaste årens val. Väldigt mycket störning 3 %, mycket störning 9 %, viss störning 21 %, lite störning 1 %, kan inte säga hur mycket störning det var 1 %, ingen störning alls 21 %, och kan inte säga om det var störning 44 %.

Figur 4. Konsumenternas syn på om stater eller aktörer utanför Finland försökte påverka diskussionen om val på sociala medieplattformar under valen 2024–2025 på ett vilseledande eller osakligt sätt.

Med regleringen strävar man efter att minska risker

"Traficoms uppgifter omfattar myndighetsuppgifter som anges i mediefrihetsförordningen och förordningen om digitala tjänster. Syftet med regleringen är att trygga medietjänsternas mångfaldighet och minska risker som hänför sig till onlineplattformar, såsom spridning av olagligt innehåll", säger direktör Jenni Koskinen.

Förordningen om digitala tjänster ålägger mycket stora onlineplattformar att bedöma och minska systemrisker i sina tjänster. "Dessa risker kan vara till exempel försök till påverkan mot valprocesser eller den offentliga debatten", preciserar Koskinen.

Konsumentundersökningen utfördes av Bilendi Oy via internet till 3000 personer över 18 år under perioden 28.11–8.12.2025. Undersökningens felmarginal är ±1,8 procent.