Förstasidan: Traficom
Förstasidan: Traficom
Meny

Enligt Transport- och kommunikationsverket Traficoms sjöfartsbarometer bedömer företag inom den finländska sjöfartssektorn att användningen av fossila bränslen kommer att minska avsevärt i sjötrafiken under de kommande decennierna. Respondenternas bedömningar tyder på en betydande omställning av drivkrafter, även om utvecklingen i hög grad beror på den tekniska utvecklingen, investeringarnas lönsamhet och regleringsmiljön.

Enligt Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s Greenhouse Gas Study (2020) uppgick andelen fossila bränslen i sjötrafiken globalt fortfarande till 99 procent år 2018. Enligt medianbedömningarna från respondenterna i sjöfartsbarometern var andelen fossila bränslen 94 procent år 2025. Andelen bedöms minska till 80 procent år 2030, till 65 procent år 2040 och till 50 procent år 2050.

”I respondenternas bedömningar minskar andelen fossila bränslen inledningsvis till och med snabbare än vad den gällande regionala EU-regleringen förutsätter. Utvecklingen framstår dock som långsammare än vad de internationella nettonollmålen syftar till, och skillnaden mellan den utveckling aktörerna förutser och de ännu endast preliminärt överenskomna globala målen tycks öka i takt med att vi närmar oss mitten av seklet”, konstaterar enhetschef Tuomas Kiiski.

Enligt barometern ansåg över hälften av respondenterna att biobaserade drivkrafter får en betydande roll redan inom fem år. Även el bedöms bli vanligare under de närmaste åren. Därtill bedöms vätgasbaserade drivkrafter, såsom ammoniak och metanol, samt vätgas i sig få en betydligt större roll.

Utvecklingen av teknik och hamninfrastruktur driver den gröna omställningen

Enligt barometern anses fartygs- och motortekniks mognad för närvarande vara den viktigaste drivkraften bakom den gröna omställningen, även om tillgången till och priset på gröna bränslen – som är nära kopplade till tekniken – samtidigt utgör ett av de största hindren för omställningen.  

Endast en tredjedel av respondenterna ansåg att bränsledistributionsnätet och hamninfrastrukturen i nuläget är till fördel för den gröna omställningen, medan nästan hälften bedömde situationen som negativ. Utöver nätet och infrastrukturen upplevde respondenterna att såväl investeringarnas lönsamhet och osäkerheten kring finansiering som regleringens förutsägbarhet och incitament i nuläget snarare utgör hinder än drivkrafter.

"Hamnarnas infrastruktur är avgörande för den gröna omställningen. Investeringarna avvaktar dock fortfarande tydligare signaler om vilka drivkrafter framtidens fartyg kommer att använda. Vi står inför en hönan eller ägget-situation, där det behövs ett beslut antingen från regleringen eller från marknaden om framtidens bränslen", säger Traficoms sjöfartsdirektör Sanna Sonninen.  

Den internationella regleringens roll väcker oro inför framtiden

Respondenterna i enkäten är oroade över den internationella regleringens framtid. Nästan 70 procent av respondenterna anser att IMO, på grund av det rådande världspolitiska läget, inte längre kan främja global miljöreglering. Enligt respondenterna kan följden bli en ökad regionalisering av regleringen både inom EU och i andra regioner, eller alternativt en situation där avsaknaden av global styrning försämrar konkurrensläget för ansvarstagande företag. Osäkerheten kring den framtida regleringen väcker också oro, vilket kan leda till att aktörerna i branschen fryser sina investeringar.  

Ytterligare information

Tuomas Kiiski, enhetschef, Sjöfartsdata och utveckling, tuomas.kiiski@traficom.fi, 029 539 0631  

Bakgrund till sjöfartsbarometern 2026

Transport- och kommunikationsverket Traficom genomförde sjöfartsbarometern som en elektronisk enkät i januari 2026. Totalt svarade 35 finländska aktörer inom sjöfartssektorn, inklusive rederier, skeppsmäklare, hamnar samt branschens intresseorganisationer. Sjöfartsbarometern är en enkätundersökning riktad till ledningen inom den finländska sjöfartssektorn, där man kartlägger aktörernas syn på kortsiktiga ekonomiska och marknadsmässiga utsikter samt mer långsiktiga utvecklingstrender. Enkätens målgrupp omfattar rederier, hamnar, skeppsmäklare samt branschens intresseorganisationer.