Järnvägstrafiken och järnvägarnas konstruktioner ger upphov till buller och vibrationer. En central författning på EU-nivå, direktivet om bedömning och hantering av omgivningsbuller 2002/49/EY, skyddar mot bullerolägenheter och fastställer en gemensam verksamhetsmodell för undvikande, förebyggande och minskning av omgivningsbuller.
Den största delen av bullret från järnvägstrafiken uppstår där lokets och vagnarnas hjul möter rälsen. Dessutom orsakar underhållsarbeten på järnvägarna buller. Även på bangårdarna uppstår buller på grund av exempelvis lokens ljudsignaler som används när vagnarna rangeras. På många ställen överskrider trafikbullret gränsen på 55 decibel, vilken inom EU har fastställts som en riskgräns för hälsopåverkan av buller. Människornas hälsa skyddas med hjälp av direktivet om bedömning och hantering av omgivningsbuller, vilket syftar till att förebygga, undvika och minska de negativa hälsoeffekterna av omgivningsbuller.
Finland är skyldigt att på samma sätt som de övriga EU-länderna göra en bullerkartläggning och en åtgärdsplan vart femte år. Bullerkartläggningen görs över alla järnvägar där tågmängden överskrider gränsen på 30 000 per år. I fråga om buller från spårtrafiken är de viktigaste verktygen förordning (EU) nr 1304/2014 om buller från rullande materiel och förordning (EU) nr 2015/429 om fastställande av de förfaranden som ska följas vid tillämpningen av avgiftsuttag för kostnaden för bullereffekter. Enligt kommissionen är det effektivaste sättet att påverka bullret att förse godsmateriel med kompositbromsblock.
Tyst materiel blir vanligare – tack vare kompositbromsblock
Förordning (EU) nr 1304/2014 har ändrats, och från och med december 2024 görs de mest använda fraktrutterna i EU till ”tysta rutter”, där nästan enbart tysta godsvagnar tillåts. Det är fråga om en sällsynt kraftig åtgärd, eftersom kompositbromsblock ska installeras i efterhand även i befintlig materiel om man vill trafikera med den på de tystare rutterna. Finland har i förordningen ett specialfall som är i kraft fram till slutet av 2032, enligt vilket ovanstående tystare rutter inte behöver definieras i bannätet och användning av kompositbromsblock inte är obligatorisk i godsvagnar. Dessa specialfall har utarbetats, eftersom man har observerat avvikelser i bromsförmågan hos kompositbromsblock vid en kombination av vinterförhållanden och vissa egenskaper hos godsvagnar.
Finlands exceptionellt snöiga vintrar orsakar dock utmaningar, och problemet med kompositbromsblock är att det i vissa förhållanden och i vissa boggityper bildas ett islager mellan hjulet och bromsskivan. Finlands specialfall är i kraft till 2032, och före det borde säkerhetsproblemen lösas. I fråga om nya vagnar skulle problemen kunna lösas, men efterinstallation av kompositblock i synnerhet i äldre boggivagnar är en utmaning.