Ansökan om utbetalning av bredbandsstöd

Hur ansöker man om utbetalning och vilka utredningar behövs?

Man ansöker om slutbetalning av stöd med en ansökningsblankett om utbetalning av stöd och de utredningar som ska bifogas. Kostnaderna för projektet ska följas upp redan från början i projektbokföringen på verifikatnivå. Om samma verifikat innehåller anskaffning av både arbete och material ska de specificeras på separata rader. Av verifikatet ska man alltid bedöma den stödberättigande och icke-stödberättigande andelen. Deras summa anger projektets totala kostnader och den andel av kostnaderna sökanden anger som stödberättigande. Kostnaderna ska anmälas i projektbokföringen utan moms.

Stödberättigande av nätet som byggts med hjälp av stödet anges i lagen om bredbandsstöd. I Traficoms promemoria beskrivs vilka delar av nätet är icke stödberättigande. Arbets- och materialkostnader som uppstått på dessa områden ska i bokföringen hänföras som icke stödberättigande kostnader. Som bilaga till utbetalningsansökan ges en bild i form av geografisk information (.dwg, .shp eller .tab) om det färdigbyggda nätet. Av bilden ska framgå sökandens syn på stödberättigande och icke-stödberättigande rutter (t.ex. två olika filer - den ena filen med enbart de stödberättigande rutterna och den andra filen med de icke stödberättigande rutterna). Förutom nätbilden ska den sökande ge en utredning om hur de icke stödberättigande delarna av nätet har beaktats i projektbokföringen och indelats i stödberättigande och icke stödberättigande kostnader.

Förutom nätbilden ska sökanden lämna in en materialförteckning över kablar som använts i nätet och kablarnas stödberättigande. Av materialförteckningen ska även framgå det färdigbyggda nätets dikesmeter indelade i stödberättigande och icke stödberättigande dikesmeter.

Utredningar av det färdigbyggda nätet och kostnaderna

• Projektbokföring över projektets kostnader på verifikatnivån
• Sättet att fördela kostnaderna i stödberättigande och icke stödberättigande kostnader i projektbokföringen
• Kartbild i form av geografisk information om det färdigbyggda nätet (dwg, .shp eller .tab)
• Materialförteckning (inkl. dikesmeter)
• Förteckning över aktivutrustning och deras antal samt adressuppgifter till utrustningsutrymmena

Utredningar av finansiering av projektet

• Övriga stöd som sökts eller beviljats för projektet (t.ex. NTM-centralernas stöd för byanät)
• Kommunens finansieringsandel
• Lån, garantier eller kapitalinvesteringar jämte finansieringsvillkor som kommunen/kommunerna beviljat
• Kommunens/kommunernas utredning av finansieringens marknadsmässighet eller annat offentligt stöd i den

Övriga utredningar

• Uppskattning av hela kundpotentialen för nätet som byggs med hjälp av stödet
• Kommunledningens eller styrgruppens bekräftelse på att nätet blivit färdigt enligt överenskommelse
• Utredning om att det INTE finns följande hinder för utbetalning av stödet:
  • Kommissionens tidigare återkrav som sökanden underlåtit att betala eller ett tidigare beslut om återkrav av statsunderstöd som sökanden underlåtit att iaktta
  • Sökanden har under de tre tidigare kalenderåren upprepade gånger eller avsevärt försummat skyldigheter som gäller skatter, lagstadgade pensions-, olycksfalls- eller arbetslöshetsförsäkringsavgifter eller till avgifter som Tullen tar ut och dessa avgifter är fortfarande obetalda när stödet söks
  • Sökanden har skulder som indrivs genom utsökning och som är mer än ringa, eller skulder som har återsänts från utsökningen med ett medellöshetsintyg
  • Sökanden har försatts i konkurs eller ärendet om att försätta sökanden i konkurs är anhängigt vid domstol
  • Sökanden har inte iakttagit ett sådant beslut där statligt lån eller en del av det som beviljats sökanden ska återbetalas genast på grund av sökandens oärliga eller felaktiga förfarande.

Vilka kostnader är stödberättigande?

Stödberättigande kostnader  nödvändiga kostnader för nät som byggs till den plats där användaren är bosatt (både stadigvarande bostäder och fritidsbostäder) och där företag och den offentliga förvaltningen är verksamma. Minimiförutsättningen är att nätet som byggs är kapabelt att tillhandahålla bredbandsabonnemang med en dataöverföringshastighet på 300/100 Mbit/s.

Stödberättigande kostnader är till exempel

• gräv- och installationsarbeten av kabel för ett stödberättigande nät,
• teletekniska arbeten för ett stödberättigande nät,
• fiberkablar, aktiv utrustning och övrigt material för ett stödberättigande nät,
• kartläggnings-, planerings-, och dokumenteringsarbeten,
• tillstånd samt projektledning.

Icke stödberättigande kostnader är till exempel

• kostnader i ett område som sträcker sig 100 meter från ett sådant utrymme för aktivutrustning där det tillhandahålls eller kan tillhandahållas avancerade kommunikationstjänster (i lagen om bredbandsstöd används begreppet ”anslutningspunkt”),
• kostnader som hänför sig till den del av accessnätet som finns på högst 100 meters avstånd från den plats där användaren är bosatt eller placerad,
• kostnader för de icke stödberättigande områden som anges i Traficoms marknadsanalyser,
• kostnader för reklam och marknadsföring,
• hyres- och finansieringskostnader.

Kan ett projekt få annat offentligt stöd och vad ska man beakta med tanke på finansieringen?

Projekten kan även få annat offentligt stöd än statligt och kommunalt stöd. Det offentliga stödets andel i ett projekt kan vara högst lika mycket som de stödberättigande kostnaderna (100 % stödintensitet). Statens och kommunens betalningsandel är i regel sammanlagt 66 % av projektets stödberättigande kostnader. Annat offentligt stöd för projektet kan således vara 34 % av de stödberättigande kostnaderna utan att stödintensiteten överskrids. Om det totala offentliga stödet dock överskrider de stödberättigande kostnaderna minskar beloppet av det offentliga stödet som Traficom beviljar lika mycket som överskridningen är.

Det kan bli annat offentligt stöd om projektet till exempel har fått stöd för byanät som beviljas via NTM-centralerna för samma projektområde.

Lån eller garantier som kommuner eller andra offentliga organ beviljat till en lägre ränta än den allmänna marknadsräntan anses vara annat offentligt stöd som kan bidra till beloppet för statligt stöd som betalas ut. Vid bedömningen av marknadsmässigheten använder Traficom arbets- och näringsministeriets Guide om de minimis-stöd (Extern länk). Garantin som kommunen beviljar får inte vara större än 80 % av storleken på det lån som kommunen garanterar.

Vilka frågor hänför sig till beredningen av utbetalningsbeslutet och hur bestäms storleken av det statliga stödet?

Beredningen av utbetalningsbeslutet vid Traficom börjar med granskning av sökandens stödberättigande och icke stödberättigande kostnader. Materialet som lämnats in ska vara på en sådan nivå att Traficom kan få en klar helhetsbild av att stödberättigande kostnader och icke stödberättigande kostnader är korrekt fördelade.

Beredningen av utbetalningsbeslutet omfattar även en omvärdering av projektets finansiering. Vid den tidpunkten man ansöker om stöd har man ofta ännu inte ingått de slutliga avtalen om finansieringen, och därför kan en närmare granskning göras först efter att projektet slutförts och när beslutet om utbetalning bereds. Det är viktigt att stödmottagaren förstår att speciellt de lån och garantier som kommunen beviljat kan innehålla annat offentligt stöd som kan inverka på beloppet av statsunderstödet. När kommunen beviljar finansiering bör kommunen i princip själv bedöma om finansieringen sker på marknadsvillkor eller om den anses vara annat offentligt stöd.

I samband med beredningen av utbetalningsbeslutet betraktas även det genomförda nätets omfattning i förhållande till det planerade nätets omfattning. Utgångspunkten är att näten ska genomföras i den omfattning som man förslagit i landskapsförbundets konkurrensutsättning och när man ansökt om statligt stöd.

Genom utbetalningsbeslutet bekräftas de stödberättigande kostnaderna för projektet och det slutliga beloppet för statligt stöd. Det statliga stödets maximibelopp har angetts i stödbeslutet men om de bekräftade stödberättigande kostnaderna är mindre än vad som beräknats i stödbeslutet kan det slutliga statsunderstödet också vara mindre.

Genom utbetalningsbeslutet betalas resten av det statliga stödet om hälften av stödet som beviljats i samband med stödbeslutet har betalats ut på förhand. Ett villkor för utbetalningen är att kommunen har betalat sin egen betalningsandel. Understödet betalas ut på det konto som sökanden anmält efter det att utbetalningsbeslutet vunnit laga kraft.

Vilka är stödmottagarens skyldigheter?

Ett nät som byggts med hjälp av stödet ska kunna tillhandahålla funktionssäkra och trygga tjänster såväl för invånarna och företagen på området som för konkurrerande teleföretag.

• Nät- och kommunikationstjänster ska tillhandahållas invånarna och företagen inom området i minst tio år från det att den sista stödposten betalats ut.
• Till andra teleföretag i sju år från det att den sista stödposten betalats ut ska man överlåta nyttjanderätt till det kommunikationsnät, de nätelement och den nätkapacitet som byggts med hjälp av stödet; överlåtelseskyldigheten gäller inte utrustning eller kapacitet som är i stödmottagarens egen användning eller behövs för stödmottagarens eget skäliga kommande behov. Stödmottagaren är skyldigt att överlåta nyttjanderätt på icke-diskriminerande villkor och till skäligt pris.
• Stödmottagaren ska i sju år från det att den sista stödposten har betalats ut, på sin webbplats offentliggöra leveransvillkor för tjänsten och andra uppgifter av betydelse med tanke på skyldigheten att överlåta nyttjanderätt på ett sådant sätt att villkoren och uppgifterna är lättillgängliga.

Stödmottagaren och nätägaren måste vara samma instans. De skyldigheter som hänför sig till att få stöd gäller alltid ägaren av det nät som byggs med hjälp av stödet. Om nätet till exempel säljs till ett annat teleföretag övergår skyldigheterna för det nät som byggts med hjälp av stödet till den nya ägaren.

Stödmottagaren blir ett teleföretag (Extern länk) när den börjar  tillhandahålla nät- eller kommunikationstjänster. Teleföretaget ska göra en televerksamhetsanmälan om inledandet av verksamheten