Anvisningar för ansökan om bredbandsstöd

Hur ansöker man om stöd och vilka utredningar behövs?

Du ansöker om stöd med en ansökningsblankett. Ansökan blir anhängig när den har kommit in till Traficoms registratorskontor. Bifoga alla behövliga utredningar i ansökan. Först efter det att ansökan blivit anhängig kan kostnaderna för projektet föreslås vara stödberättigande.

Den aktör som blivit vald i landskapsförbundets konkurrensutsättning ska som bilaga till ansökan till Traficom ge alla utredningar som varit i ansökningsförfarandet (inkl. utredningen om att man följer principen  ”orsaka inte betydande skada”). Traficom ska dessutom få följande uppgifter eller utredningar om de inte framgått av det material som lämnats redan i ansökningsförfarandet:

Utredningar för sökande

• Företagets namn, FO-nummer, kontaktperson samt kontaktuppgifter
• Uppgifter om typ av företag (mikro-, små-, sm-, storföretag) samt företagets personalantal
• De offentliga aktörernas (t.ex. kommun) ägandeandel av företaget
• Namnen och födelsetiderna på stödmottagarens faktiska ägare eller förmånstagare (t.ex. personer som direkt eller indirekt äger 25 % av bolagets aktier eller röster, personer som på annat sätt utövar bestämmande inflytande i bolaget, aktiebolagets styrelsemedlemmar, verkställande direktör).
• Affärsverksamhetsplan eller det senaste färdiga bokslutet
• Landskapsförbundets lagakraftvunna beslut

Utredningar om finansiering av projektet

• Övriga stöd som sökts eller beviljats för projektet (t.ex. NTM-centralernas stöd för byanät)
• Kommunens lagakraftvunna beslut om förbindelse att finansiera projektet
• Lån, garantier eller kapitalinvesteringar jämte finansieringsvillkor som kommunen/kommunerna beviljat
• Kommunens utredning över finansieringens marknadsmässighet eller annat offentligt stöd i den
• Projektets finansieringsplan i vilken ingår uppgifterna om annat offentligt stöd som projektet fått samt villkoren för finansiering

Utredningar om projektet och nätet

• Uppskattning av hela den eventuella kundpotentialen för det planerade nätet i projektområdet
• Eventuella villkor för projektet och därmed för byggande av nätet, t.ex. ett visst antal abonnenter
• Uppskattning av kostnaderna för projektet indelade i stödberättigande och icke-stödberättigande kostnader
• Nätplan i elektronisk form (.dwg, .shp eller .tab)
• Sammankoppling av kommunikationsnätet och kommunikationstjänsterna med andra teleföretag
• De kommunikations- och nättjänster som tillhandahålls i nätet samt prislista eller en uppskattning av prisnivån och övriga villkor för dessa tjänster när tillhandahållandet av tjänsterna inleds
• Grossistprodukter som tillhandahålls andra operatörer (t.ex. bitstream eller svart fiber) och prislista.

Åtaganden som krävs av sökanden

• Försäkring om att det INTE finns följande hinder för utbetalning av stödet:
  • Kommissionens tidigare återkrav som sökanden underlåtit att betala eller ett tidigare beslut om återkrav av statsunderstöd som sökanden underlåtit att iaktta
  • Sökanden har under de tre tidigare kalenderåren upprepade gånger eller avsevärt försummat skyldigheter som gäller skatter, lagstadgade pensions-, olycksfalls- eller arbetslöshetsförsäkringsavgifter eller till avgifter som Tullen tar ut och dessa avgifter är fortfarande obetalda när stödet söks
  • Sökanden har skulder som indrivs genom utsökning och som är mer än ringa, eller skulder som har återsänts från utsökningen med ett medellöshetsintyg
  • Sökanden har försatts i konkurs eller ärendet om att försätta sökanden i konkurs är anhängigt vid domstol. Sökanden har inte iakttagit ett sådant beslut där statligt lån eller en del av det som beviljats sökanden ska återbetalas genast på grund av sökandens oärliga eller felaktiga förfarande.

För vilka kostnader är det möjligt att få stöd?

Det är möjligt att få stöd för nödvändiga kostnader för byggande av nät till stadigvarande bostäder och fritidsbostäder samt till företagens och den offentliga förvaltningens verksamhetsställen. Minimiförutsättningen är att nätet som byggs är kapabelt att tillhandahålla bredbandsabonnemang med en dataöverföringshastighet på 300/100 Mbit/s.

Stödberättigande kostnader är till exempel

• gräv- och installationsarbeten av kabel för ett stödberättigande nät,
• teletekniska arbeten för ett stödberättigande nät,
• fiberkablar, aktiv utrustning och övrigt material för ett stödberättigande nät,
• kartläggnings-, planerings-, och dokumenteringsarbeten,
• tillstånd samt projektledning.

Icke stödberättigande kostnader är till exempel

• kostnader i ett område som sträcker sig 100 meter från ett sådant utrymme för aktivutrustning där det tillhandahålls eller kan tillhandahållas avancerade kommunikationstjänster (i lagen om bredbandsstöd används begreppet ”anslutningspunkt”),
• kostnader som hänför sig till den del av accessnätet som finns på högst 100 meters avstånd från den plats där användaren är bosatt eller placerad,
• kostnader för de icke stödberättigande områden som anges i Traficoms marknadsanalyser,
• kostnader för reklam och marknadsföring,
• hyres- och finansieringskostnader.

Kan ett projekt få annat offentligt stöd och vad ska man beakta med tanke på finansieringen?

Projekten kan även få annat offentligt stöd än finansiellt statligt och kommunalt stöd som anges i lagen om bredbandsstöd. Det offentliga stödets andel i ett projekt kan vara högst lika mycket som de stödberättigande kostnaderna (100 % stödintensitet). Statens och kommunens betalningsandel är i regel sammanlagt 66 % av projektets stödberättigande kostnader. Annat offentligt stöd för projektet kan således vara 34 % av de stödberättigande kostnaderna utan att stödintensiteten överskrids. Om det totala offentliga stödet dock överskrider de stödberättigande kostnaderna minskar beloppet av det offentliga stödet som Traficom beviljar lika mycket som överskridningen är.

Till exempel lån eller borgen som kommuner eller andra offentliga samfund beviljat till en lägre ränta än den allmänna marknadsräntan anses vara annat offentligt stöd som kan bidra till beloppet för statligt stöd. Vid bedömningen av marknadsmässigheten använder Traficom arbets- och näringsministeriets Guide om de minimis-stöd (Extern länk). Borgen som kommunen beviljar får inte vara större än 80 % av storleken på det lån som kommunen garanterar.

Det är inte möjligt att ansöka om stöd för projektet hos två olika stödmyndigheter, vilket betyder att projektet inte kan få stöd både av Traficom och till exempel av NTM-centralen. De icke stödberättigande kostnaderna ska alltid betalas av den sökande.

Vilka frågor hänför sig till beredningen av stödbeslutet och hur bestäms storleken av det statliga stödet?

Vid beredningen av stödbeslutet ska Traficom försäkra sig om att stödsökanden har ekonomiska förutsättningar att genomföra projektet. Granskningen baserar sig på företagets ekonomiska nyckeltal eller, i fråga om ett nyetablerat företag, på affärsplanen.

Beredningen av stödbeslutet omfattar även undersökningen av stödtagarens finansieringsplan. Vid den tidpunkten man ansöker om stöd har man ofta ännu inte ingått de slutliga avtalen om finansieringen, och därför kan en närmare bedömning göras först efter att projektet slutförts och när beslutet om utbetalning bereds. Det är dock viktigt att stödmottagaren förstår att speciellt de lån och garantier som kommunen beviljat kan innehålla annat offentligt stöd som kan inverka på beloppet av statsunderstödet. När kommunen beviljar finansiering bör kommunen i princip själv bedöma om finansieringen sker på marknadsvillkor eller om den anses vara annat offentligt stöd.

I Traficoms stödbeslut anges endast det statliga stödets maximibelopp. Stödbeloppet beräknas från de stödberättigande kostnaderna för projektet, inte från de totala kostnaderna. Landskapsförbundet har i sitt beslut till sökanden angett det statliga stödets maximibelopp för projektet som Traficom genom sitt beslut inte kan överskrida. 

Hälften av det statliga stödet som beviljats i samband med stödbeslutet betalas ut på förhand. Understödet betalas ut på det konto som sökanden anmält efter det att stödbeslutet vunnit laga kraft. Resten av statsunderstödet betalas ut efter det att projektet slutförts.

Vilka är stödmottagarens skyldigheter?

Ett nät som byggts med hjälp av stödet ska kunna tillhandahålla funktionssäkra och trygga tjänster såväl för invånarna och företagen på området som för konkurrerande teleföretag.

• Kabelkanaler som byggs med hjälp av stödet ska byggas så att de är tillräckligt stora minst för tre nät och tre olika nättopologier.
• Nät- och kommunikationstjänster ska tillhandahållas invånarna och företagen inom området i minst tio år från det att den sista stödposten betalats ut.
• Till andra teleföretag i sju år från det att den sista stödposten betalats ut ska man överlåta nyttjanderätt till det kommunikationsnät, de nätelement och den nätkapacitet som byggts med hjälp av stödet; överlåtelseskyldigheten gäller inte utrustning eller kapacitet som är i stödmottagarens egen användning eller behövs för stödmottagarens eget skäliga kommande behov. Stödmottagaren är skyldigt att överlåta nyttjanderätt på icke-diskriminerande villkor och till skäligt pris.
• Stödmottagaren ska i sju år från det att den sista stödposten har betalats ut, på sin webbplats offentliggöra leveransvillkor för tjänsten och andra uppgifter av betydelse med tanke på skyldigheten att överlåta nyttjanderätt på ett sådant sätt att villkoren och uppgifterna är lättillgängliga.

Stödmottagaren och nätägaren måste vara samma instans. De skyldigheter som hänför sig till att få stöd gäller alltid ägaren av det nät som byggs med hjälp av stödet. Om nätet till exempel säljs till ett annat teleföretag övergår skyldigheterna för det nät som byggts med hjälp av stödet till den nya ägaren.

Stödmottagaren blir ett teleföretag (Extern länk) när den börjar tillhandahålla nät- eller kommunikationstjänster. Bekanta dig med de övriga kraven som hänför sig till att utöva televerksamhet och förbered dig att göra en televerksamhetsanmälan.

Stödmottagaren ska förvara allt bokföringsmaterial och övrigt material åtminstone till slutet av år 2032.