Marknadsekonomiska investerarprincipen

Med offentligt stöd avses finansiering som ges av en kommun, ett kommunägt bolag eller staten. Finansiering som givits på marknadsmässiga villkor beaktas dock inte som offentligt stöd i enlighet med EU:s regler för statligt stöd. På prövningen av marknadsmässiga villkor i fråga om finansiering tillämpas den marknadsekonomiska investerarprincipen, inte kriteriet om en marknadsekonomisk aktör.

Kommunen eller en annan offentlig instans kan ge projektet finansiering på marknadsmässiga villkor på samma sätt som en privat investerare eller finansiär skulle agera i motsvarande situation. Om kommunen redan tidigare beviljat finansiering till företaget i fråga, och företaget hamnar i betalningssvårigheter, kan kommunen agera på marknadsmässiga villkor på samma sätt som en privat fordringsägare. De marknadsmässiga villkoren prövas då från fordringsägarens, och inte investerarens, synvinkel.

Prövningen av huruvida finansieringen är förenlig med marknadsmässiga villkor ska alltid göras innan beslut om finansiering fattas. Den som fattar finansieringsbeslutet ska i beslutet framföra de grunder på vilka finansieringen har bedömts vara marknadsmässig.

Närmare anvisningar om den marknadsmässiga prövningen av finansieringen finns under begreppet statligt stöd i kommissionens tillkännagivande (Extern länk).

Både beslutsfattaren och företaget som får finansiering är ansvariga att säkerställa att EU:s regler om statligt stöd följs vid finansieringen.

Av investeringsbeslutet ska framgå minst följande omständigheter om prövning av huruvida finansieringen är förenlig med de marknadsmässiga villkoren:

1. Före beslutet har det utvärderats om, under liknande förhållanden, en privat investerare av jämförbar storlek som bedriver verksamhet under normala förhållanden i en marknadsekonomi skulle ha drivits till att göra den aktuella investeringen.
2. Den som fattat investeringsbeslutet har före beslutet gjort ekonomiska bedömningar som hänfört sig till avkastningen på investeringen och riskerna på investeringen. För bedömningen av den förväntade avkastningen på investeringen i relation till risken är det möjligt att använda t.ex. Capital Asset Pricing (CAPM)-metoden.
3. De ekonomiska bedömningarna är objektiva och de har utnyttjat en hel del tillgänglig information som påverkar bedömningen.
4. Bedömningar som utgör grunden för beslut är antingen fogade till beslutet eller det finns en hänvisning till dem, och de aktuella dokumenten finns tillgängliga i efterhand.
5. Den som fattat investeringsbeslutet har också bedömt huruvida investeringen ger företaget i fråga sådan fördel som inte varit möjlig på marknadsmässiga villkor.

Lånevillkoren ska uppfylla minst följande förutsättningar för att lånet kan anses vara förenlig med marknadsmässiga villkor.

1. Lånets basräntesats baserar sig på 12-månaders penningmarknadsränta; om uppgifterna i fråga inte finns att tillgå, används 3-månaders penningmarknadsränta.
2. En riskpremie som är beroende av kreditklassificering och garantier läggs till räntan. Till basräntan läggs 4 % om det inte finns uppgifter om kreditklassificering eller om det gäller ett företag som etablerats för ett speciellt ändamål eller ett nyligen etablerat företag. Närmare information om kreditvärderingskategorier och säkerhetsnivåer som används vid fastställandet av stödelement i lån finns i arbets- och näringsministeriets guide om de minimis-stöd (Extern länk).

Mer information om bedömning av garantiernas marknadsmässighet finns under Garantier som kommuner beviljat i nya bredbandsprojekt

Ytterligare information:

EU:s regler om statligt stöd på arbets- och näringsministeriets sidor (Extern länk)
Arbets- och näringsministeriets guide om de minimis-stöd (Extern länk)
Kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd (Extern länk) (prövningen av marknadsmässiga villkor)
Riktlinjer för utbyggnad av bredbansnät (Extern länk)