Att utveckla tätorterna i de gamla kommuncentrumen är viktigt för S:t Michels stad och moderna dataförbindelser är en grundläggande del av utvecklingen. I Anttola, Haukivuori, Ristiina och Suomenniemi samt stadsdelen Otava i det traditionella S:t Michel har betydande bynätsprojekt genomförts under de senaste åren.
Vinnare i kommunkategorin i tävlingen Årets sambyggnadsgärning 2019!
Utgångspunkten var statsrådets projekt Bredband för alla, vars primära mål var att stödja byggandet av bredbandsförbindelser i glesbygdsområden. NTM-centralens program för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, dvs. grunderna i landsbygdsprogrammet, gjorde det möjligt att få stöd för byggande av bredbandsnät även i tätortsområden, vilket innebar att man inom ramarna för bynätsprojektet kunde ansluta de ovan nämnda tätorterna till snabba dataförbindelser.
S:t Michels stad konkurrensutsatte projekten hos teleoperatörerna och MPY Palvelut Oyj valdes ut som genomförare.
Möjligheterna till sambyggnad undersöktes genast
”Vi strävade ända från början efter att så noggrant som möjligt ta hänsyn till Järvi-Suomen Energias pågående byggnadsarbeten med anknytning till ett vädersäkert elnät”, berättar MPY:s försäljningsdirektör Juha Putkonen om arbetets inledningsskeden. ”Vi anslöt oss till deras projekt överallt där det var möjligt med tanke på tidtabellerna och arbetsfaserna. På detta sätt kunde vi gräva ner både elledningarna och de optiska fiberkablarna i marken med en så liten miljöpåverkan som möjligt.”
MPY ansvarade för planeringen av fibernätet och samordningen av byggandet. Det egentliga arbetet sköttes av MPY:s och Järvi-Suomen Energias gemensamma nätplaneringsföretag, som övergått i Rejlers Finland Oy:s ägo och namn och en gång i tiden grundades också för att främja sambyggnad. Järvi-Suomen Energia hade huvudansvaret vid sambyggnadsobjekten, eftersom företaget hade konkurrensutsatt entreprenaderna redan innan MPY anslöt sig. Dikeskostnaderna vid sambyggnadsavsnitten kunde således delas mellan fiber- och elnätet. I de områden där Järvi-Suomen Energia redan tidigare hade hunnit bygga ett vädersäkert elnät genomförde MPY byggarbetena separat.
Alla vinner på sambyggnad
Juha Putkonen understryker också att sambyggnad är ett mycket fördelaktigt tillvägagångssätt i tätortsområden, i synnerhet för invånarna.
Projektchef Timo Rissanen, som deltog i projektet som representant för S:t Michels stad, säger samma sak.
”I sambyggnadsprojekt av den här typen får invånarna både ett pålitligt elnät och snabba teleförbindelser med samma grävningsolägenhet. Det är klart att det också är i stadens intresse.”
Rissanen berättar också att han med glädje har märkt hur samarbetet mellan aktörerna har förbättrats under årtiondenas lopp. Då aktörerna tidigare arbetade helt enligt egna tidtabeller och lade ner en kabel åt gången i marken, synkroniseras arbetena idag och aktörerna ansluter sig även om det inte finns ett akut behov just vid den tidpunkten.
MPY Palvelut strävar också efter att så långt det är möjligt samordna sina fiberarbeten med till exempel utvidgningar av fjärrvärmenätet och nedgrävning av gatubelysningssystem under marken. Ju mer som kan grävas ned under marken vid ett och samma grävarbete, desto bättre är det för alla parter.
Sambyggnaden medför vissa kostnadsbesparingar för parterna, men enligt Juha Putkonen är det invånarna i området som får de största fördelarna. De oundvikliga negativa faktorerna av grävarbetena kan hållas så små som möjligt när så många ledningar som möjligt kan grävas ned samtidigt under marken.
”Den största fördelen med sambyggnad är nog de minimerade olägenheterna för invånarna.”
Diskussion och samordning avgör om projektet lyckas
I synnerhet när det är fråga om aktörer som nätbolag och teleoperatörer, som lever i väldigt olika cykler och verksamhetsrytmer, innebär samordningen av arbeten och tidtabeller ett extra arbetsmoment.
”Ett elbolag kan mycket självständigt göra upp egna planer för förbättringsprojekt som gäller bolagets egen infrastruktur”, konstaterar Juha Putkonen. ”Bredbands- och fiberprojekt går framåt i en betydligt snabbare cykel, och påverkas också av hur handeln med anslutningar framskrider.”
Det finns helt klart en social beställning på utveckling av och satsningar på sambyggnad. Det går bra att börja bygga allmännytta när den stora bilden är klar för alla och strävan mot ett gemensamt mål är tydlig.
Sambyggnad är redan standard i S:t Michel
I S:t Michel har man länge varit medveten om möjligheterna med sambyggnad också från stadens sida. Timo Rissanen berättar att sambyggnad i synnerhet i samband med nybyggnad redan länge har varit snarare regel än undantag.
”När infrastruktur byggs i nya bostadsområden strävar staden efter att tillämpa sambyggnad alltid när det bara är möjligt. Tele- och elnät, vatten och fjärrvärme läggs ner i marken samtidigt.”
Det är i mångt och mycket fråga om samordning och sammanjämkning, och då fördelarna är obestridliga för alla parter, brukar lösningarna också hittas utan besvär. Enligt Timo Rissanen är sambyggnad redan den etablerade, huvudsakliga verksamhetsmodellen i S:t Michel, och det finns egentligen inte längre någon återvändo.
På detta sätt slutfördes också bynätsprojektet i S:t Michel, där man under tre år koncentrerade sig på att producera bästa möjliga helhetslösning för invånarna. Sommaren 2019 utfördes de sista landskapsarbetena och de anslutningskunder som kommit med under arbetenas gång anslöts till nätet. Nu är allt klart och kan användas av invånarna.
Det är lätt att le när man är i mål, men Juha Putkonen skulle i ett hänseende önska sig i synnerhet mer tydlighet med tanke på kommande sambyggnadsprojekt.
”Särskilt i glesbygdsområden, där den kommersiella potentialen annars också är liten, har tillståndsförfarandena på nationell nivå ibland visat sig vara tunga. När planerna utarbetas går resurser åt till utredningsarbeten som verkar väldigt formella, och om man vill utvidga nätet när nya beställare kommer med krävs ett separat tillståndsförfarande. Då medför varje ny anslutning ett kostnadstryck som ibland till och med är orimligt.”
Dataförbindelser som är heltäckande, pålitliga och så snabba som möjligt är en nationell konkurrensfördel som erkänts på regeringsnivå och ett tydligt politiskt mål. Också därför borde alla resurser, även samhällets resurser, riktas direkt till att nå detta mål.
Parter som deltar i projektet
- Staden S:t Michel
- Järvi-Suomen Energia Oy
- Etelä-Savon Energia Oy
- Rejlers Oy