Artificiell intelligens blir vanligare i konsumenternas vardag, men man litar inte fullt ut på den
Redan 58 procent av konsumenterna använder artificiell intelligens i sin vardag, särskilt på fritiden och vid informationssökning. Trots att användningen är enkel förhåller man sig reserverat till den information som AI producerar och kontrollerar den mot andra källor. Det visar en konsumentundersökning som Traficom har låtit genomföra.
Enligt Transport- och kommunikationsverket Traficoms konsumentundersökning använder över hälften av konsumenterna AI-applikationer. De utnyttjas särskilt på fritiden och som stöd för lärande, men samtidigt väcker tillförlitligheten i den information som produceras misstankar.
”Användningen av artificiell intelligens har ökat, men förtroendet för den information den producerar byggs upp långsammare. Därför är det viktigt att användarna förstår hur artificiell intelligens fungerar och vad den information som den producerar bygger på. Traficom samordnar genomförandet av EU:s förordning om artificiell intelligens i Finland och stöder förutsättningarna för säker och tillförlitlig användning av artificiell intelligens”, säger direktör Jenni Koskinen.
Användningen av AI-applikationer har ökat
Av konsumenterna har 56 procent använt fritt tillgängliga AI-applikationer och 22 procent lösningar som är avsedda för ett visst användningsändamål. Sammanlagt har 58 procent av konsumenterna använt åtminstone den ena av dessa. Bland unga i åldern 18–24 år använder redan 80 procent artificiell intelligens, medan andelen användare bland 65–79-åringar är cirka en tredjedel.
Den vanligaste applikationen är ChatGPT, som har använts av 48 procent av konsumenterna. Användningen av andra applikationer är betydligt mindre omfattande: till exempel används Googles Gemini av 19 procent av konsumenterna och Microsofts Copilot av 15 procent.

Figur 1. Av konsumenterna har 56 % använt fritt tillgängliga AI-applikationer och 22 % har i sitt arbete eller i något annat sammanhang använt en AI-lösning som är planerad och genomförd för ett visst användningsändamål.
Användningen koncentreras till fritid och lärande
Artificiell intelligens används främst för fritidsändamål, såsom hobbyer, där 38 procent av konsumenterna utnyttjar den. I arbetet använder 21 procent AI och i studier 16 procent.
Enligt Traficoms konsumentundersökning är de vanligaste användningsområdena för AI bland konsumenter i Finland stöd för lärande, underhållning och idégenerering. I en amerikansk undersökning konstaterades att AI i allt större utsträckning används för terapi, personlig utveckling och förbättring av den egna produktiviteten snarare än för tekniska behov. Endast nio procent av konsumenterna i Finland har använt AI som samtalspartner eller sällskap, vilket var det vanligaste användningsområdet i den amerikanska undersökningen.

Figur 2. Andelen konsumenter som har använt AI för respektive användningsområde. AI används oftast som stöd för lärande, till exempel för informationssökning och för att förstå oklara frågor.
Information kontrolleras, men misstron kvarstår
Konsumenterna fäster uppmärksamhet vid riktigheten i den information som AI producerar. Av dem som använder AI i arbete eller studier kontrollerar 77 procent uppgifterna mot andra källor.
Trots att 81 procent av användarna upplever AI som lätt att använda anser 36 procent att resultaten den producerar är opålitliga. Resultaten upplevs ofta som tydliga, men användarna litar inte fullt ut på vad de bygger på.
Attityderna delas mellan nytta och oro
Konsumenternas inställning till artificiell intelligens är tudelad. De vanligaste föreställningarna handlar både om tveksamhet och risker, men också om nytta och möjligheter. I konsumentundersökningen beskrev respondenterna sin syn på AI med två ord. Bland de enskilda orden framträder både positiva, såsom nyttig, och negativa, såsom skrämmande.
”Artificiell intelligens väcker samtidigt intresse och tveksamhet. Konsumenterna ser nyttan, men förhåller sig reserverat till hur tillförlitlig den information som den producerar är”, konstaterar specialsakkunnig Marja Heinonen.

Figur 3. Fördelningen av klassificeringen av de ordpar som respondenterna använde för att beskriva sina uppfattningar om AI. Av konsumenterna angav 19 % ett ord som uttryckte en skeptisk inställning till AI och 17 % ett ord som betonade AI:s nytta.
Medvetenheten om användningen av data varierar
Två tredjedelar av konsumenterna vet att AI-applikationer kan lagra information som ges till dem och använda den för att utveckla tjänsten. Medvetenheten är större i yngre åldersgrupper än i äldre.
Traficom betonar att det är viktigt att konsumenterna förstår hur AI-tjänster fungerar och vilka risker som är förknippade med dem, så att tjänsterna kan användas på ett säkert sätt.
Undersökningen bygger på en omfattande enkät
Undersökningen genomfördes av Bilendi Oy som en webbenkät med 3 000 respondenter i slutet av 2025. Resultaten beskriver finländska konsumenters erfarenheter och uppfattningar om användningen av artificiell intelligens.
Ytterligare information
Resultaten av konsumentundersökningen i tabellform
Statistikcentralen (2025): Andelen som använt generativ artificiell intelligens steg till 41 procent (på finska)
Undersökningen Befolkningens användning av informations- och kommunikationsteknik
Harvard Business Review (2025): How People Are Really Using Gen AI in 2025 ja artikkelin infograafi
Marja Heinonen, specialsakkunnig, tfn 029 534 7355, Kontaktblankett: statistiktjänster, marja.heinonen@traficom.fi