Den offentliga laddningsinfrastrukturen för elfordon stärks och effekterna ökar
I Finland utvecklas den offentliga laddningsinfrastrukturen för elfordon snabbt när det gäller person- och paketbilar, medan laddningsnätet för tung trafik ännu håller på att byggas upp.
Traficoms färska utredning visar att laddningsnätverket för person- och paketbilar redan i slutet av 2025 var omfattande och täckte nästan hela landet, och att kraven i EU:s förordning[HA1] [NN2] om infrastruktur för alternativa drivmedel uppfylldes. Den offentliga laddningsinfrastrukturen för tunga fordon är däremot fortfarande begränsad och koncentrerad till enskilda rutter eller platser, och kravnivån för 2025 enligt förordningen om distributionsinfrastruktur uppnåddes inte.
Traficoms utredning beskriver läget för distributionsinfrastrukturen för alternativa drivkrafter inom vägtrafiken i slutet av 2025. Dessutom bedöms hur kraven i förordningen om distributionsinfrastruktur uppfylls i Finland.
Laddningsnätverket i Finland har vuxit både i fråga om antal laddningspunkter och effekt, vilket stöder ökningen av eldriven person- och godstrafik. Utredningen visar att trots att utvecklingen som helhet är positiv behöver särskilt antalet laddningspooler för tung trafik och dessa laddningspoolers geografiska täckning och effekt öka under de närmaste åren.
Laddningsinfrastrukturen för person- och paketbilar fortsatte att växa stabilt
Laddningsinfrastrukturen för person- och paketbilar fortsatte att växa år 2025. I slutet av året fanns det över 20 000 offentliga laddningspunkter i Finland som lämpar sig för person- och paketbilar, varav över 4 000 hade en effekt på minst 150 kW. Laddningsinfrastrukturen är således riklig i Finland i förhållande till antalet laddbara fordon. Tillväxten har varit särskilt stark inom både långsam normalladdning och ultrasnabb högeffektsladdning. Detta stöder användningen av elbilar både i vardagen och på längre resor.
Antalet laddbara personbilar i Finland översteg redan 350 000 år 2025. Av dessa är nästan hälften renodlade elbilar, och de kommer sannolikt att i totalantal passera laddhybriderna under innevarande år. Laddbara fordon används mest i Södra och Västra Finland, där också det offentliga laddningsnätverket är som tätast. Laddningsnätverkets täckning har dock förbättrats i hela landet, och situationen utvecklas på ett lovande sätt även i Östra och Norra Finland.
Eldrivna fordon och deras offentliga laddningsinfrastruktur i Finland i slutet av 2025.
De första megawattladdarna togs i bruk i Finland
I Finland finns det drygt 200 renodlade ellastbilar, och utvecklingen av laddningsinfrastrukturen för dessa befinner sig ännu i ett tidigt skede. Det finns tills vidare få offentliga laddningspunkter, men de har relativt hög effekt[HA1] [NN2] . Bland dem finns redan laddningslösningar i megawattklass som möjliggör mycket snabb laddning av tunga fordon. Utvecklingen tyder på att den offentliga laddningsinfrastrukturen byggs upp med hög effekt redan från början.
”Den offentliga laddningsinfrastrukturen har på några år vuxit från enstaka laddningspunkter till redan flera tiotal. I huvudsak laddas dock tunga elfordon med privat laddningsinfrastruktur med lägre effekt, vilket också framgick av resultaten i Traficoms enkätundersökning riktad till företag som utnyttjat anskaffningsstödet för ellastbilar”, säger Heidi Auvinen, ledande sakkunnig på Traficom.
Hur klarar sig Finland i förhållande till EU-regleringens krav?
Den offentliga laddningsinfrastrukturen för person- och paketbilar är på en god nivå i Finland, och kravet på total uteffekt i förhållande till antalet laddbara fordon enligt EU:s förordning om distributionsinfrastruktur uppfylls med god marginal. Även målen för 2025 i fråga om laddning av person- och paketbilar inom TEN-T-stomnätet uppnåddes, när undantag för vägavsnitt med låg trafikvolym beaktas.
Undantagen baserade på trafikvolymer, som möjliggör vissa lättnader i förhållande till kraven i förordningen om distributionsinfrastruktur, är en viktig flexibilitet i ett land som Finland, med långa avstånd och vägar med relativt låga trafikvolymer. Med hjälp av undantagen kan man i utbyggnaden av laddningsinfrastrukturen beakta efterfrågan och dimensionera laddningstjänsterna på en ändamålsenlig nivå.
När det gäller laddningsinfrastrukturen för tung trafik har utvecklingen gått framåt, men målen för 2025 i förordningen om distributionsinfrastruktur uppnåddes inte. Antalet laddningspooler motsvarar ungefär kravnivån, men deras effekt och placering möjliggör ännu inte den servicenivå och täckning som förordningen förutsätter.
Kraven i EU:s förordning om distributionsinfrastruktur riktar sig särskilt till TEN-T-nätet och infrastruktur som är tillgänglig för allmänheten. ”Det är dock viktigt att också beakta den privata laddningsinfrastrukturen samt en tillräcklig tillgång till distributionsinfrastruktur i hela landet. Kompletterande mål och åtgärder fastställs i det nationella programmet för distributionsinfrastruktur”, säger specialsakkunnig Edgar Pyhälä vid kommunikationsministeriet.
Bakgrundsinformation
Förordningen om distributionsinfrastruktur (EU) 2023/1804, dvs. förordningen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel, fastställer bindande minimikrav för EU-medlemsstater bl.a. i fråga om den offentliga infrastrukturen för elladdning och tankning av vätgas inom vägtrafiken. Syftet med förordningen är att säkerställa en miniminivå för distributionsinfrastrukturen som främjar en ökad användning av alternativa drivmedel för att uppnå EU:s klimatmål. Förordningen främjar också interoperabiliteten i distributionsinfrastrukturen samt säkerställer tillgång till information och ändamålsenliga betalningssätt för slutanvändare.
Traficoms utredning gav underlag för Finlands medlemsstatsspecifika rapportering till Europeiska kommissionen om uppnåendet av målen i förordningen om distributionsinfrastruktur och uppföljningen av framstegen fram till slutet av 2025.