Traficom bedömer godkännandet av Teslas FSD (Supervised) ‑system i Finland

Teslas förarassistanssystem FSD (Supervised) fick den 10 april 2026 ett nationellt villkorat typgodkännande av den nederländska typgodkännandemyndigheten RDW.

Detta nationella nederländska godkännande har inlett ett förfarande som möjliggör introduktion av ny teknik eller tekniska lösningar på marknaden, även om de avviker från etablerade krav. I detta förfarande ska det påvisas att den nya tekniken eller lösningen erbjuder minst samma nivå av säkerhet och miljöskydd som de nuvarande kraven.

Ett sådant godkännande kan i regel beviljas med tillstånd av Europeiska kommissionen. Beslut fattas i kommittén Technical Committee – Motor Vehicles (TCMV), som lyder under kommissionen och där ärendet avgörs genom omröstning. Ansökan godkänns eller avslås med viktad kvalificerad majoritet. Finland företräds i kommittén av Transport- och kommunikationsverket Traficom, under samordning av kommunikationsministeriet.  Omröstningen beräknas äga rum i oktober 2026.

Medlemsstater, såsom Finland, kan även välja att erkänna ett nationellt godkännande redan före kommitténs omröstning. Fram till mitten av juni 2026 har några medlemsstater utnyttjat denna möjlighet.  I Finland kan beslut om erkännande fattas av Traficom.

"Traficom har aktivt bedömt det nationella godkännande som Nederländerna beviljat och fört diskussioner om det både med tillverkaren och den nederländska godkännandemyndigheten. Utredningen är dock ännu inte slutförd och Traficom har tills vidare inte kunnat fatta beslut om att erkänna godkännandet i Finland", säger specialsakkunnig Jukka Juhola.

Centrala egenskaper och förarens roll i FSD (Supervised)-förarassistanssystemet

Den centrala skillnaden jämfört med förarassistanssystem som redan finns på marknaden är att Teslas system, när det är aktivt, inte kräver kontinuerlig fysisk medverkan från föraren.

Motsvarande system kan redan i dag lanseras inom ramen för gällande lagstiftning. De kan stödja körningen genom att utföra styrmanövrer, men kräver att föraren håller händerna på ratten. Dessutom kan förarassistanssystem godkännas för motorvägskörning där föraren får släppa ratten.

Teslas system avviker också från gällande lagstiftning genom att möjliggöra situationsanpassad hastighetsinställning. Det innebär att fordonets hastighet anpassas till övrig trafik om systemets identifiering av hastighetsbegränsningen är osäker eller felaktig.

Därutöver innehåller godkännandet vissa enskilda undantag, eftersom den nuvarande lagstiftningen inte fullt ut lämpar sig för ett system som fungerar som en helhet (ett s.k. end-to-end-system) i stället för separata parallella system eller funktioner.

Det är inte ett automatiserat körsystem och ett fordon utrustat med systemet är därför inte självkörande, eftersom föraren måste vara uppmärksam och alltid redo att omedelbart och vid rätt tidpunkt ta över kontrollen över bilen.

"Förarens aktiva övervakning och ingripande utgör den primära riskhanteringsmekanismen. Systemet övervakar förarens uppmärksamhet och säkerställer att föraren vid behov kan ta över kontrollen”, säger Juhola.

Det aktuella systemgodkännandet gäller Teslamodeller utrustade med den senaste generationens hårdvara, som det finns cirka 6 500 av i Finland.  Sådana bilar är cirka två år gamla. Den egna bilens hårdvarugeneration kan kontrolleras via dess informationsdisplay, och mer information om detta fås från tillverkaren.

För äldre bilar har tillverkaren inte inlett något motsvarande förfarande.

Säkerhetsnytta och bedömning i finländska förhållanden

Systemet marknadsförs med dess potentiella säkerhetsnytta, vilket Traficom inte bestrider. Det anses ha betydande potential att minska olyckor orsakade av mänskliga faktorer samt förbättra trafikflödet, eftersom förarens aktiva roll kan minska under längre perioder.

Systemet utgör en sammanhängande helhet av säkerhetsfunktioner som, när det används korrekt, möjliggör ett jämnt och lugnt körsätt. Tester och erfarenheter från andra marknader visar att fordon utrustade med systemet även klarar krävande väderförhållanden, och systemet behöver inte ens känna igen vägmarkeringar för att fungera.

Systemet har i många fall observerats fatta beslut som är säkrare än en mänsklig förares, och dess reaktionsförmåga är ofta snabbare. Den allmänna synen på systemet är positiv.

"Traficom vill dock säkerställa att föraren även i finländska vägförhållanden kan övervaka och ingripa i systemets funktion samt bära det ansvar som åligger föraren. Traficom har beviljat tillverkaren flera testtillstånd, vilket innebär att systemet har kunnat testas i Finland under flera år av tillverkarens egna förare", säger Juhola.

Stöd till föraren i plötsliga situationer

Systemets grundidé är att bilen kan köras utan fysisk kontakt med reglagen i olika hastigheter och i nästan alla väderförhållanden. Tillverkaren betonar dock i sina instruktioner Ulkoinen verkkopalvelu. att fordonet snabbt och oväntat kan göra oväntade manövrer eller fel. Dessutom uppger tillverkaren Ulkoinen verkkopalvelu. att systemet är en tidig användarversion som ska användas med särskild försiktighet.

Därför måste föraren hela tiden vara redo att ta över kontrollen och även kunna göra det innan systemet begär det. Eftersom systemets reaktionsförmåga i vissa situationer är snabbare än människans måste föraren kunna förutse situationer där systemet fungerar felaktigt.

"Vi går tillsammans med tillverkaren och den nederländska godkännandemyndigheten igenom dokumentationen som hänför sig till godkännandeprocessen. Syftet är att säkerställa att systemet inte försämrar förarens faktiska förmåga hantera fordonet jämfört med de nuvarande systemen på marknaden", säger Juhola.

I bedömningen har man bland annat granskat situationer där systemet gör ett plötsligt fel eller där fordonets stabilitet snabbt förändras till följd av en yttre faktor, till exempel vid halt väglag och vid högre hastigheter.

"Vid användning av systemet ingår ett extra steg vid återtagandet av styrkontrollen, där händerna först måste föras till ratten. Detta kan vara utmanande eftersom ratten samtidigt kan röra sig under systemets styrning, och föraren behöver ändå följa trafiken samtidigt. Dessutom är ratten i vissa av Teslas modeller avvikande till formen, vilket kan försvåra greppet om den och därmed öka situationens komplexitet", fortsätter Juhola.

Omkörningssituationer på tvåvägssträckor med kurvor och höjdskillnader

Tillverkaren konstaterar i sina bruksanvisningar att systemet inte fungerar optimalt på kurviga vägavsnitt. Funktionen hos ett kamerabaserat system förutsätter att dess sikt över omgivningen är tillräcklig. Systemet är programmerat att utföra omkörningar även under sådana förhållanden som är kända för att kräva särskild aktsamhet.

Diskussioner har förts med tillverkaren och godkännandemyndigheten om systemets förväntade prestanda samt de risker som är förknippade med det, särskilt i omkörningssituationer av långsammare trafik. Granskningen har inriktats på förhållanden som är typiska för finländska landsvägar, där hastighetsbegränsningarna vanligtvis varierar mellan 60 och 100 km/h och där sikthinder förekommer till följd av kurvor och höjdskillnader.

Hastighetstolerans och bedömning av dess konsekvenser

Det är möjligt att köra för fort i trafiken med vilket fordon som helst, både utan förarassistanssystem och till exempel när farthållaren är i bruk. Motsvarande möjlighet ingår också i Teslas system. Systemet möjliggör en avvikelse på upp till +50 procent i förhållande till den identifierade hastighetsbegränsningen.

Avvikelsen innebär inte att systemet kontinuerligt kör i enlighet med den inställda toleransen, som till exempel en farthållare gör, utan hastigheten anpassas fortfarande efter den aktuella situationen. Anpassningen utesluter dock inte att bilen kan köra över hastighetsgränsen.

Behovet av att bevara denna funktion och dess konsekvenser har bedömts i samarbete med den myndighet som beviljat godkännandet, andra europeiska myndigheter samt tillverkaren. För närvarande motiveras behovet av funktionen med att föraren måste ha tillräcklig flexibilitet i situationer där systemet inte korrekt känner igen hastighetsbegränsningen och fordonet annars skulle kunna köra för långsamt i förhållande till situationen.

Enligt tillverkaren är lösningen nödvändig även därför att ett fordon som strikt följer hastighetsbegränsningen kan orsaka störningar i trafiken i situationer där övrig trafik inte följer hastighetsbegränsningarna.

Toleransen möjliggör en flexibel anpassning av hastigheten i sådana situationer, men samtidigt möjliggör den även avsiktlig fortkörning. Som undantag gäller motorvägsförhållanden, där det dock inte är möjligt att överskrida den högsta tillåtna hastigheten (120 km/h).

Traficom har granskat om man vid godkännandebedömningen i tillräcklig utsträckning har beaktat situationer där fordonet till följd av förarens val kan framföras med en i förhållande till omgivningen, förhållandena eller andra trafikanter exceptionellt hög hastighet. För ett system som bygger på djupinlärning kan det vara utmanande att klara av situationer som det inte har tränats för.

"I Finland är fortkörning mycket vanligt. Man ska således beakta att detta kan mycket väl kan inträffa även vid användning av detta system och att de konsekvenser som det medför har bedömts”, säger Juhola.

Beaktande av fordonets åldrande i godkännandebedömningen

Traficom har utrett hur fordonets slitage har beaktats i godkännandebedömningen.

Tesla skiljer sig från andra biltillverkare genom att dess bilars serviceprogram inte omfattar regelbundna konditionskontroller.

I allmänhet behövs det ingen ändringsbesiktning vid införandet av systemet

Traficom har undersökt systemets lämplighet för fordon som redan är i användning samt bedömt ett eventuellt behov för ändringsbesiktning som hänför sig till det.

Traficom har ansett att fordon som redan tagits i bruk inte behöver genomgå en ändringsbesiktning i samband med att systemet införs, förutsatt att det inte har gjorts några andra sådana ändringar i fordon som är skyldiga att genomgå ändringsbesiktning.

Eftermontering av systemet i fordonet sker i enlighet med internationell lagstiftning om programvaruuppdateringar, och typgodkännandemyndigheten har därmed redan bedömt överensstämmelsen hos ett fordon som är utrustat med systemet.

När det gäller de fordon där en ändringsbesiktning som medför besiktningsskyldighet har genomförts, pågår utredningsarbetet fortfarande. Enligt Traficoms bedömning finns det ett mycket litet antal sådana fordon. De förändringar som med störst sannolikhet redan har genomförts och som har krävt ändringsbesiktning är avvikande däckdimensioner eller till exempel sänkningssatser för chassier.

Den finska lagstiftningens lämplighet

Finlands lagstiftning omfattar inte några motstridigheter med tanke på installation eller användning av systemet.

I det pågående lagstiftningsprojektet LVM039:00/2025 har den tekniska utvecklingen av mycket avancerade förarassistanssystem beaktats. Syftet med de författningsändringar som ingår i projektet är att förtydliga de ansvar och skyldigheter som är förknippade med användningen av dessa system.

Beslutet om Teslas system är inte beroende av detta lagstiftningsprojekt.

Följande faser och bedömningens fortskridande

Technical Committee – Motor Vehicles (TCMV) behandlar systemets godkännandeprocess följande gång den 30 juni 2026. Traficom deltar i mötet där man betraktar medlemsstaternas observationer om godkännandet.

"Det är möjligt att man efter denna behandling kompletterar godkännandet eller gör några ändringar i det, vilket också kan återspeglas i systemets egenskaper", säger Juhola.

Vid bedömningen av godkännandet ska det beaktas att när kommissionen beviljar tillstånd till ett EU‑typgodkännande som innehåller ett undantag för ny teknik, måste den anpassa den etablerade lagstiftningen så att denna nya teknik kan erkännas. Den teknik som omfattas av undantaget blir tillgänglig för alla tillverkare efter en anpassning som sker med cirka två års fördröjning.

Samtidigt bedöms rollen för Teslas förarassistanssystem i förhållande till det parallellt pågående och långt framskridna regelverket för verkligt självkörande fordon. Självkörande fordon kommer sannolikt att kunna ses på finländska vägar redan år 2028.

"Ärendet har därmed långsiktig betydelse, vilket innebär att särskild noggrannhet bör iakttas i beredningen", säger Juhola.

Vid bedömningen av hur brådskande beslutet är i Finlands fall ska det beaktas att cirka 6 500 fordon med FSD‑färdighet (Supervised) är registrerade, vilket motsvarar cirka 0,24 procent av Finlands 2,7 miljoner personbilar i trafik.

Det kan förväntas att ett EU-omfattande beslut i ärendet fattas i oktober 2026. Traficom är dock berett att gå vidare i ärendet enligt en snabbare tidsplan efter sommaren, om nödvändiga tilläggsuppgifter har erhållits i fråga om de centrala granskningsområden som nämnts ovan.

"Vi har identifierat att det innan systemet godkänns finns behov av att ge ytterligare information om användningen till användare och andra intresserade parter. Systemets säkerhetsfördelar realiseras endast om dess funktionsprinciper förstås korrekt och systemet används på ett ändamålsenligt sätt", berättar Juhola.