Traficoms nya verktyg för konsekvensbedömning ger en noggrannare bedömning av utsläppen från sjötrafiken
Transport- och kommunikationsverket Traficom har utvecklat och tagit i bruk ett nytt verktyg för konsekvensbedömning av sjötrafiken, Transportmodellen för sjötrafiken VILTTI. Med hjälp av modellen kan Traficom ur ett finländskt perspektiv bedöma sjötrafikens energiförbrukning, växthusgasutsläpp och konsekvenserna av regleringen noggrannare än tidigare.
VILTTI granskar sjötrafikens konsekvenser utifrån det gods och de passagerare som transporteras. Modellen identifierar vilken andel av fartygstrafikens energiförbrukning och utsläpp som uppstår till följd av Finlands transportbehov.
Modellen följer Finlands transporter genom hela transportkedjan
Detta perspektiv är viktigt för Finland, eftersom landets utrikeshandel är starkt beroende av sjötransporter. All trafik som betjänar Finlands sjöburna handel går inte direkt mellan Finland och handelspartnern. Transportkedjan kan gå via omlastningshamnar på ett eller flera fartyg som aldrig anlöper Finland.
Ett och samma fartyg transporterar ofta gods från flera länder, och därför hänförs till Finland endast den andel som motsvarar Finlands transporter. VILTTI beaktar även dessa transportkedjor. Granskningen omfattar utrikes gods- och passagerartrafik, inrikes sjötrafik samt transittrafik via Finlands hamnar.
"Den centrala tanken bakom VILTTI är att vi inte granskar fartygen, utan det som de transporterar. När godset följs genom hela transportkedjan från början till slut får vi en noggrannare bild än tidigare av Finlands transportbehov och dess konsekvenser", säger Tuomas Kiiski, chef för enheten Information och utveckling inom sjöfarten vid Traficom.
Modellen ger ny information till stöd för beslutsfattandet
VILTTI kombinerar flera register-, statistik- och trafikmaterial. Det mest omfattande dataunderlaget gäller utrikes sjötrafik, vars betydelse för Finlands ekonomi, konkurrenskraft och försörjningsberedskap är störst.
Modellen består av en utsläppsberäkning som beskriver den faktiska trafiken och en prognosmodell som blickar framåt. Med hjälp av prognosmodellen kan man granska hur exempelvis utvecklingen av transportefterfrågan, förbättrad energieffektivitet hos fartyg och skärpt internationell miljöreglering skulle påverka växthusgasutsläppen från den sjötrafik som är kopplad till Finlands transportbehov.
"Det viktigaste med den nya modellen är inte en enskild utsläppssiffra. Den största förändringen är att vi kan bedöma sjötrafikens konsekvenser systematiskt ur olika perspektiv, till exempel utifrån olika typer av varor, och framöver också utifrån olika framtida utvecklingsförlopp. Det stärker kunskapsunderlaget både i den nationella beredningen och i det internationella påverkansarbetet", säger Kiiski.
De första resultaten visar omfattningen av utsläppen från sjötrafiken
De resultat som nu publiceras har tagits fram med VILTTIs utsläppsberäkningsdel och gäller trafiken 2023. Enligt resultaten gav sjötrafiken i anslutning till Finlands transportbehov upphov till cirka 5,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Merparten av utsläppen härrörde från utrikes sjötrafik.
Som jämförelse uppgick utsläppen från den inhemska vägtrafiken samma år till cirka 8,9 miljoner ton CO₂-ekvivalenter. Jämförelsen är riktgivande, eftersom siffran från VILTTI även omfattar utsläpp som uppstår utanför Finland.
Resultaten kan granskas ur flera olika perspektiv, bland annat enligt godsslag, fartygstyp, trafikriktning, fartygens storleksklass och trafikområde. Scenarioanalyser som görs med prognosmodellen publiceras senare, när utgångsantagandena och det material som behövs har beretts.
VILTTI ersätter den tidigare MERIMA-modellen
VILTTI ersätter den tidigare använda utsläppsberäkningsmodellen MERIMA. Den nya modellen utnyttjar ett mer omfattande dataunderlag och är beräkningsmässigt effektivare än sin föregångare. Detta möjliggör mer detaljerade analyser. Utvecklingen av modellen fortsätter.
"Vi är entusiastiska över de möjligheter som modellen öppnar. Nästa steg är att utvidga beräkningen till nya år, och vi vill utveckla prognosmodellen så att den också kan beakta förnyelsen av fartygsflottan och rederiernas egna val. Det är i slutändan där förändringen sker", konstaterar Kiiski.
Ytterligare information
Tuomas Kiiski, chef för enheten för sjöfartsdata och utveckling vid Traficom, tuomas.kiiski@traficom.fi, tfn 0295 390631