Vanliga frågor om understödet för nyhetsmedier

Enligt 12 § i grundlagen har var och en yttrandefrihet. Till yttrandefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Utöver rätten att framföra information omfattar yttrandefriheten i väsentlig grad rätten att få information. Medborgarna har behov av att få tillförlitlig, sanningsenlig och aktuell information inte bara om riksomfattande frågor utan också om situationen på sin egen bostadsort. Informationsförmedlingen och den offentliga debatten är å ena sidan väsentliga delar av det demokratiska förfarandet för beslutsfattande och å andra sidan verktyg för demokratisk kontroll av maktutövningen.

Mediebranschen har under hela 2000-talet genomgått stora förändringar då verksamhetsmiljön har förändrats i och med digitaliseringen. De multinationella teknologiföretagen utmanar traditionella aktörer genom flödet av reklam och konkurrerar om samma publik som traditionella medier. Framförallt kända riksomfattande medieaktörer är framgångsrika på webben, medan landskaps-, lokal- och gratistidningarnas räckvidd på webben är klart sämre än papperstidningens.

Förändringen inom mediebranschen har i hög grad påverkat verksamhetsförutsättningarna för den finländska informationsförmedlingen och nyhetsmedierna, och dessutom har den omfattande och mångsidiga informationsförmedlingens roll blivit allt viktigare i det nuvarande säkerhetspolitiska läget. I dag kan man vid sidan av den materiella beredskapen tala om en separat försörjningsberedskap för information. 

Utöver de riksomfattande medierna måste man också säkerställa en tillräcklig informationsförmedling på regional och lokal nivå och på så sätt försöka undvika att områden utan lokala tidningar uppstår. Mediebranschen har det svårt när betydelsen av högklassig och sanningsenlig nyhetsförmedling ökar, samtidigt som mediernas inkomster minskar i kontinuerligt i takt i och med att priset på papper och distributionskostnaderna stiger. Trots detta har det i Finland till skillnad från de övriga nordiska länderna hittills inte funnits några betydande statliga stöd till medier och journalistik.

Under 2010-talet har utdelningen av papperstidningar minskat när nyhetsinnehållet och konsumenternas uppmärksamhet i allt högre grad flyttats till webben. Antalet tidningar som delas ut som tidigutdelningstidning har minskat mellan 2011 och 2020, från över 1,4 miljoner tidningar som delas ut dagligen till cirka 800 000 tidningar som delas ut dagligen. På motsvarande sätt delades över 350 miljoner tidskrifter ut år 2011 och under 150 miljoner år 2021. I Finland utkommer sammanlagt 170 dagstidningar, av vilka 36 utkommer minst fyra dagar i veckan. Den tryckta tidningens starka ställning stöds också av att den totala spridningen av tidningar som utkommer minst fyra gånger i veckan i förhållande till invånarantalet i Finland är den tredje högsta i världen.

Understöd kan sökas av nyhetsmedier som är verksamma i Finland eller på Åland och

• som har en ansvarig redaktör och på vilket lagen om yttrandefrihet i masskommunikation (460/2003) tillämpas
• vars ansvariga redaktör arbetar som heltidsanställd vid det företag som publicerar nyhetsmediet och där nyhetsmediet dessutom har minst en heltidsanställd som utför redaktionellt arbete eller där mediet alternativt köper motsvarande arbetsinsats av frilansare
• som behandlar många olika ämnesområden samt betjänar en mångfaldig publik och inte bara ett visst registrerat politiskt parti, en viss grupp av näringsidkare, en viss fackförening eller någon annan motsvarande på förhand vald aktör
• vars material publiceras minst två gånger i månaden när det handlar om tryckta medier
• vars nyhetsutbud uppdateras flera gånger varje dag när det handlar om utövare av televisions- eller radioverksamhet samt nätpublikationer.

Understöd kan inte beviljas ett företag eller en koncern som är ett företag i svårigheter som avses i artikel 2.18 i EU-kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (se ansökningsanvisningarna).

Understödet för nyhetsmedier kan inte beviljas företag i svårigheter.

Enligt kriterierna anses ett företag vara i svårigheter:

1. Om det är fråga om ett aktiebolag som har förlorat över hälften av sitt tecknade aktiekapital på grund av ackumulerade förluster.
2. Den andra grunden anses vara ett öppet bolag eller ett kommanditbolag (eller ett annat bolag där åtminstone en del av delägarnas har obegränsat ansvar för bolagets skuld) som har förlorat över hälften av det bokförda egna kapitalet på grund av ackumulerade förluster.
3. Och för det tredje om företaget är föremål för ett konkurs- eller företagssaneringsförfarande på grund av insolvens eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i konkurs- eller företagssaneringsförfarande på fordringsägarnas begäran. Om det är fråga om ett litet eller medelstort företag som varit verksamt i mindre än tre år tillämpas endast denna punkt i utvärderingen.
4. Fjärde grunden är om företaget har fått så kallat undsättningsstöd och har ännu inte betalat tillbaka det, eller företaget har fått omstruktureringsstöd och omfattas av en omstruktureringsplan.
5. Sista grunden är om det är fråga om ett stort företag, som inte är ett litet eller medelstort företag, och skuldsättningsgraden har varit större än 7,5 för de senaste två åren och företagets rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar har legat under 1,0 i relation till nettofinansieringskostnaderna.

Understödets storlek per person som utför redaktionellt arbete erhålls genom att det belopp som reserverats (7 miljoner euro) för understödet divideras med det på de understödsberättigade ansökningarna baserade sammanlagda antalet personer som utför redaktionellt arbete. Vid beräkningen av antalet personer som utför redaktionellt arbete beaktas både de som är i löneförhållande och frilansarvodena omräknat i årsverken. För företag som sysselsätter högst fyra redaktörer per år betalas understödet 1,3 gånger.

Understödet delas ut som ett så kallat de minimis-stöd, varvid en koncern inte kan få understöd på över 200 000 euro. Till detta tak på 200 000 euro räknas alla de minimis-stöd som erhållits under innevarande och de senaste två skatteåren.

Understöd beviljas för lönekostnader för personer som utför redaktionellt arbete. Som grund för beviljandet används uppgifterna i föregående räkenskapsperiod och det fastställda bokslutet. Definitionen av personer som utför redaktionellt arbete är inte helt entydigt och gränsfall förekommer. Redaktionellt arbete utförs av sådana personer, såsom redaktörer, som deltar i arbetet med innehållet direkt. Till exempel en medieförsäljare å sin sida är en arbetsuppgift som inte betraktas som redaktionellt arbete.

Som kostnader som berättigar till understöd beaktas de ersättningar i pengar som betalas till arbetstagarna för utfört arbete. Lönerna inkluderar alla de inkomstskatter och socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren innehåller av arbetstagaren samt dessutom olika merarbeten, till exempel övertidsarbete och nattarbete, samt naturaförmåner, bonusar och semesterpenningar. I lönen ingår däremot inte optioner, ersättningar för uppsägningstid, kostnader som hänför sig till utförandet av arbetet eller arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter. Som frilansarvoden beaktas på motsvarande sätt ersättningar som betalats till frilansjournalister som arbetar antingen med ett personligt skattekort eller som företagare.

Understöd kan inte beviljas för sådana kostnader för vilka annat offentligt stöd redan har beviljats.

Statsrådets förordning om statsunderstöd för stödjande av informationsförmedling och nyhetsmedier 2023 

Statsunderstödslag 

Lag om allmänna förutsättningar för stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet 

Lag om yttrandefrihet i masskommunikation

Förordning om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse 

Förordning genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget 

För närvarande har understödet planerats att vara av engångsnatur.

Nej. Det är fråga om två olika understöd som har riktats till olika grupper. Ytterligare information om statsunderstödet för tidningsutdelning finns 

I EU:s lagstiftning utgår man från att företagsstöd är förbjudna och att man separat ska ansöka om tillstånd för dem hos kommissionen. Det finns dock vissa undantag från denna huvudregel, varav ett är stöd av mindre betydelse, det vill säga de minimis-stöd. Stöd av mindre betydelse får beviljas en koncern till ett belopp av högst 200 000 euro under tre skatteår.

Till övrigt offentligt stöd som företaget får räknas alla understöd från den offentliga sektorn, det vill säga till exempel ämbetsverk, ministerier, kommuner, Europeiska unionen, Business Finland, NTM-centralerna, församlingarna eller landskapsförbundet. Som stöd räknas inte bara kontantunderstöd, utan också till exempel varuunderstöd, hyror eller lån som är billigare än marknadspriset och skattebefrielser. Stöd som beviljats vart och ett år räknas med, det vill säga tidpunkten när företaget har fått laglig rätt till stödet. Det har ingen betydelse när stödet har sökts eller betalats ut.

Med företag avses i förordningen som reglerar nyhetsmediestöd ett företag ur EU-rättslig synvinkel; Enligt EU-lagstiftningen är alla enheter som bedriver ekonomisk verksamhet företagen, oavsett juridisk form eller finansieringsmetod. Med andra ord kan exempelvis föreningar och stiftelser också ansöka om understödet.

Yritykselle syntyy oikeus avustuksen saamiseen, kun se saa myöntävän avustuspäätöksen. Päätöksen jälkeen taloudellisella tilanteella ei sinänsä ole merkitystä, kunhan avustuskelpoisia kustannuksia syntyy.

Understödsbeslutet fattas på grundval av uppgifter enligt senast fastställda boksluten. Detta inkluderar både de årsverken för dem som utför redaktionellt arbete och frilansarvoden.

Med nyhetsmedier avses i förordningen medier som behandlar lokala, regionala eller riksomfattande nyhetsämnen. Nyhetsmediernas uppgift är att erbjuda aktuell, sanningsenlig och ny information om en samhälleligt betydelsefull sak eller händelse som intresserar den stora allmänheten. Nyhetsmedierna har redaktionellt innehåll som består av regelbunden och omfattande nyhetsrapportering, och som mångsidigt granskar många olika ämnen och perspektiv samt händelser av samhällelig betydelse.

En handling som inkommit Transport- och kommunikationsverket blir offentlig när ämbetsverket har tagit emot den (lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 621/1999, 7 §). Denna offentlighet gäller även ansökningar om understöd, kompletteringar av sådana, understödsbeslut och utredningar om användningen av understöd. 

En offentlig handling kan innehålla sekretessbelagda delar. En sådan handling blir dock inte helt och hållet konfidentiell om en uppgift kan ges så att de sekretessbelagda delarna inte blir offentliga. En förteckning över grunderna för sekretess finns i 24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i eventuell speciallagstiftning. Sekretessbelagda uppgifter är till exempel uppgifter om en persons årsinkomster och deltagande i förenings- eller partiverksamhet samt uppgifter om en förenings eller ett företags affärs- eller yrkeshemligheter. Den som skickar in en ansökan eller en utredning kan valfritt tydligt ange på en handling vilka uppgifter som han eller hon anser att är en affärs- eller yrkeshemlighet, till exempel genom att skriva uppgifter som enligt sökanden är sekretessbelagda uppgifter [inom hakparenteser]. Det är dock Transport- och kommunikationsverket som beslutar om uppgifternas eventuella sekretess.

Transport- och kommunikationsverket ansvarar för att se till att inga obehöriga får kännedom om sådana delar av inkomna ansökningar eller utredningar som enligt lagen är sekretessbelagda.