Bedrägeri eller inte – hur vet man det? | Traficom
Hoppa till huvudinnehåll
Transport- och kommunikationsverket

Bedrägeri eller inte – hur vet man det?

Bedragare är mästare i att lura människor och det är inte alltid lätt att känna igen bedrägerier. Bedragarna vädjar ofta till brådska och känslor. Ett fantastiskt erbjudande gäller endast en kort tid, fakturan ska betalas genast eller så har det inträffat en överraskande glad eller sorglig händelse som är förknippad med ett lika överraskande penningbehov.

På denna sida

Tyvärr är bedrägerier vanliga och de ökar i antal hela tiden. Det går emellertid att lära sig att känna igen dem. Följ nyheterna, fråga en kompis eller en expert och tala om bluffmeddelanden även med dina närstående. Eller lär dig det viktigaste om nätbedrägerier på denna webbplats.

Här berättar vi om olika typer av nätbedrägerier och hur du kan undvika att bli föremål för cyberbedrägeri.

Nätfiske

Fick du ett suspekt textmeddelande, e-postmeddelande eller telefonsamtal? Med hjälp av nätfiske försöker brottslingarna få tag på till exempel användarnamn, lösenord, bankkoder eller kreditkortsuppgifter.

Tietojenkalastelu, henkilö kalastaa tietoja

Meddelandet innehåller en ovanlig länk

  • Klicka inte på länken om du misstänker bedrägeri. Kontrollera länkens verkliga adress. 
  • Om du ombeds meddela till exempel bankkoder eller kreditkortsuppgifter på sidan som öppnas när du klickat på länken ska du inte göra det. 
  • Länken kan också finnas dold bakom en knapp, till exempel "Bekräfta" eller "Underteckna", i e-postmeddelandet. Alla länkar kan också förkortas med hjälp av kortlänksapplikationer. 
  • Du ser sidans verkliga adress genom att placera muspekaren på länken men utan att klicka på den. Då visas länkens verkliga adress i sin helhet nere till vänster på webbplatsen. Om du använder en mobil enhet får du fram adressen när du håller länken nedtryckt.

Du utsätts för påtryckningar att handla snabbt

  • Kom ihåg att du alltid kan ta extra tid och fundera på saken i lugn och ro. Ärenden som gäller pengar ska man aldrig hasta med.

Språkfel eller märkliga ordval kan avslöja att det är fråga om bedrägeri. 

  • Ibland kan dock bluffmeddelandets språk och webbplatsens utseende vara mycket trovärdiga. 

Du får ett överraskande erbjudande eller utlovas fantastiska förmåner mot pengar eller information

  • Lita inte på otroliga påståenden. Om något låter för bra för att vara sant så är det oftast inte sant.

En orderbekräftelse som inte begärts eller en överraskande faktura

  • Såvitt du vet har du inte beställt någonting, men du ombeds betala en beställning, slutföra en misslyckad betalning eller ge mer pengar eller bankuppgifter. Om påståendena i meddelandet och situationen känns främmande kan meddelandet vara ett bedrägeri. Ett meddelande som känns alltför allmänt och vagt kan också tyda på bedrägeri. Bedragarna skickar likadana bluffmeddelanden till en stor grupp människor. Därför innehåller meddelandena i allmänhet ingenting personligt som skulle visa att meddelandet är avsett uttryckligen för dig.
  • Var uppmärksam om det påstås att du har beställt något, försökt betala något eller om du ombeds ge mer information eller göra en betalning. Kan påståendena överhuvudtaget stämma eller är det fråga om ett bedrägeri?

Okänd avsändare

  • Har meddelandet skickats från en ovanlig adress eller är avsändaren okänd? Innehåller adressen skrivfel? Brottslingarna försöker ofta få sitt meddelande att se så trovärdigt ut som möjligt. De kan använda en adress som ser mycket äkta och bekant ut och den enda skillnaden är till exempel att bokstaven o ersatts med siffran 0.

Misstänker du romansbedrägeri?

Romansbedrägerier utnyttjar människornas grundläggande känslor och behov, till exempel längtan efter kärlek och närhet eller ensamhet. Bedrägerierna är ofta systematiska och skickligt genomförda. Därför är det mycket mänskligt att tro på dem.

Bedragarna använder falska identiteter och påstår sig söka sällskap eller en partner, precis som riktiga personer. Att en person du nyligen träffat på nätet ber dig om pengar med vilken ursäkt som helst är en varningssignal.

Om du misstänker att en närstående blir lurad ska du föra saken på tal. På nätet finns många berättelser om personer som fallit offer för romansbedrägerier och samma mönster upprepas ofta i fallen. Sök information tillsammans och läs andras berättelser. De kan ha bekanta drag som hjälper den lurade att identifiera att han eller hon blivit utsatt för bedrägeri.

Tunnista romanssihuijaus. Tuore nettituttavuus on hyvin kiinnostunut ja pyytää yhteystietoja. Viestit ovat usein huonosti kirjoitettuja tai epämääräisiä. Henkilön profiili ei täsmää siihen, mitä hän kertoo itsestään. Henkilö saattaa pyytää intiimejä kuvia tai videoita. Voitettuaan uhrinsa luottamuksen huijari pyytää tai jopa kiristää rahaa, lahjoja tai pankkitietoja.
  • Din samtalspartner önskar information om dig men berättar inga detaljer om sig själv.
  • Diskussionen blir snabbt romantisk även om ni ännu inte känner varandra väl.
  • Din samtalspartner vill inte träffa dig ansikte mot ansikte. 
    • Även om du skulle föreslå ett möte ansikte mot ansikte lyckades det inte. Samtalspartnern kan till exempel säga att ett möte inte kan ordnas därför att han eller hon bor för långt borta eller reser mycket. Om ett möte redan överenskommits ställs det in i sista minuten. Som orsak uppger samtalspartnern någon överraskande nödsituation.
  • Diskussionen är inkonsekvent och detaljerna och berättelserna varierar och är motstridiga.
  • Din samtalspartner ber dig om pengar eller skickar pengar som han eller hon ber dig överföra till ett annat konto. Orsaken är vanligtvis en akut eller överraskande situation, till exempel en resa eller ett sjukdomsfall. Det är mycket bråttom med betalningen.

VD-bedrägeri

Denna typ av bedrägeri innebär att en arbetstagare får ett meddelande som verkar komma från företagets VD. I meddelandet beordras mottagaren till exempel att betala en brådskande faktura eller köpa presentkort. Bedragaren säger sig vara förhindrad att sköta ärendet själv just nu. Om bedrägeriet lyckas överför den anställda i verkligheten pengarna till bedragarens eget konto.

Sådana bluffmeddelanden skickas framför allt till anställda som har hand om fakturering, löner eller HR-ärenden. De är särskilt intressanta ur brottslingarnas synvinkel.

Suhtaudu epäillen kaikkiin äkillisiin muutoksiin laskutustiedoissa. Huijauslasku voidaan lähettää luotettavalta vaikuttavasta osoitteesta, murretulta tililtä. Älä annan näennäisen kiireen hämätä. Tarkista soittamalla laskuttajan alkuperäiseen numeroon. Noudata aina organisaatiosi varmistuskäytäntöjä.
  • Följ alltid det egna företagets anvisningar om betalning av fakturor. Hoppa inte över något skede trots påtryckningar.
  • Kontrollera i oklara fall att begäran säkert skickats av nämnda person eller organisation och från den verkliga adressen eller telefonnumret. Kontrollera personens riktiga kontaktuppgifter till exempel i företagets interna telefonkatalog. Jämför kontaktuppgifterna och fråga personen själv eller en kollega om begäran verkligen är äkta. Ett bra sätt är att ringa den som skickat fakturan. 

Falska sökmotorresultat

Du kan också hamna på en bluffsida via länkar som placerats in i sökmotorresultaten. När du söker till exempel en cykelaffär med hjälp av en sökmotor kan det första resultatet vara till exempel "Bästa cykelaffären", som inte är någon riktig nätbutik. Om du klickar på sökresultatet kan du hamna på en bluffsida. 

Därför är det bäst att inte gå in på webbplatsen via sökresultaten, utan i stället skriva webbplatsens adress direkt i adressfältet. 

Detta fenomen kallas malvertising. Det innebär att brottslingarna betalar för att den egna webbplatsen ska toppa sökresultaten. Till exempel kan den som söker en banks eller nätbutiks webbplats obemärkt välja en falsk reklam eller ett sökresultat som brottslingarna har lyft högre upp med hjälp av vilseledande taktiker. 

Förfalskade videor och bedrägerier med hjälp av artificiell intelligens (deepfake eller djupfejk)

Med hjälp av artificiell intelligens kan ljud, video, text eller bilder kombineras till förfalskade videor (deepfake eller djupfejk). I dessa skapas trovärdiga virtuella kopior av människor. Sådana tekniker utnyttjas för bedrägerier och informationspåverkan. Det går till exempel att på ett trovärdigt sätt ersätta ansiktet på en person i en video med en annan persons ansikte.  Även en persons röst kan trovärdigt förfalskas och avsiktligt användas på ett vilseledande sätt. I en sådan video verkar personen säga sådant som han eller hon aldrig har sagt på riktigt.

Första april när som helst – vad är deepfake?
Cyber- och informationspåverkan, vad behöver jag veta?

10 tips för säkrare ärendehantering på nätet

  1. Klicka inte på länken i ett meddelande om du inte är helt säker på att meddelandet är äkta och avsändaren tillförlitlig. Skriv till exempel bankens adress själv i webbläsarens adressfält eller använd dina egna bokmärken.
  2. Använd i första hand bankernas officiella mobilapplikationer. Detsamma gäller nätbutiker.
  3. Ge inte dina bankkoder till andra. Kom ihåg att din bank eller myndigheterna aldrig begär dina bankkoder per telefon, sms eller e-postmeddelanden.
  4. Installera endast applikationer från tillförlitliga appbutiker. Installera ingenting bara därför att någon utövar påtryckningar på dig till exempel per telefon.
  5. Säkerhetskopiera viktiga uppgifter regelbundet.
  6. Använd alltid multifaktorautentisering när det är möjligt. Anvisningar finns till exempel på sidan 2 på denna webbplats (LÄNK)
  7. Kom ihåg att uppdatera din enhet och dina program. I många anordningar kan du välja automatiska uppdateringar.
  8. Använd antivirusprogram.
  9. Använd starka lösenord eller helst ett program för hantering av lösenord.
  10. Berätta för någon om situationen! Vem som helst kan bli lurad och det är ingenting att skämmas över. Genom att dela med dig av dina erfarenheter kan du hjälpa andra. Kontakta vid behov också till exempel myndigheterna eller din bank.
Sidan är senast uppdaterad