Så här känner du igen äkta webbplatser och myndigheter – undvik bedrägerier på nätet

I denna anvisning berättar vi hur du kan försäkra dig om att webbplatsen du använder är äkta och att avsändaren verkligen är den de utger sig för att vara.

Hur kan jag veta om ett meddelande från en bank eller myndighet är äkta?

• Myndigheter och banker ber aldrig om känsliga uppgifter, användarnamn eller bankkoder via e-post eller textmeddelande.
• Kontrollera avsändarens adress noggrant. Falska meddelanden kan ha ett avsändarnamn som verkar äkta, men e-postadressen avslöjar ofta bedrägeriet (t.ex. "kyberturvall1suuskeskus@mail.com" är inte äkta. Den korrekta adressen skulle vara "kyberturvallisuuskeskus@traficom.fi").
• De e-postadresser som används av myndigheter eller tjänster kan oftast hittas på deras webbplatser.
• Var uppmärksam på språket och tonen i meddelandet. Bedragare använder ofta översättningsprogram och meddelanden kan ha konstiga formuleringar eller en pressande ton som kräver brådskande åtgärder.
• Om du är osäker på ett meddelande kan du kontakta kundtjänsten för organisationen i fråga. Istället för att klicka på en länk i det tvivelaktiga meddelandet kan du till exempel ringa myndighetens kundtjänstnummer för att kontrollera saken.

Organisationer informerar ofta också på sina webbplatser eller sociala mediekanaler om det pågår en aktiv bedrägerikampanj i deras namn. Baserat på anmälningar från organisationer och privatpersoner sammanställer Cybersäkerhetscentret ett galleri av nätfiske- och bedrägerimeddelanden som publiceras varje fredag i Veckoöversikten. Där kan du också kontrollera i vems namn bedrägerimeddelanden cirkulerar för tillfället. Alla bedrägerimeddelanden som cirkulerar inkluderas dock inte i galleriet. Vi lyfter fram exempel på de meddelanden som har rapporterats till oss mest under den senaste veckan.

Hur kontrollerar jag att en webbplats är äkta?
Webbadressen som visas i adressfältet är det säkraste sättet att identifiera en äkta webbplats. Bedragare använder ofta adresser som liknar riktiga adresser men som innehåller små skrivfel eller extra ord. Till exempel kan "suomi-traficom.fi" vara en bedrägerisida, medan den riktiga är "traficom.fi".

Utmaningen är att komma ihåg rätt adress och jämföra den med eventuella bedrägerier. Det är också bra att komma ihåg att webbläsarens låssymbol endast indikerar anslutningens kryptering, inte att webbplatsen är äkta. Sidans utseende är heller inte nödvändigtvis en indikator på bedrägeri, eftersom vissa bedrägerisidor kan vara exakta kopior av riktiga sidor.

1. Klicka inte på länkar i meddelanden.
2. Skriv in adressen direkt i webbläsarens adressfält istället för att använda en sökmotor.
3.  Spara de tjänster du använder regelbundet i din webbläsares bokmärken och använd dessa för att gå till tjänsterna eller använd tjänsternas officiella mobilapplikationer.
4. Om du är osäker på en webbplats adress eller andra kontaktuppgifter kan du kontrollera om kontaktuppgifterna finns i Suomi.fi-tjänsten som innehåller kontaktuppgifter till nästan 1500 organisationer.
5. Om du är osäker på om en sida är äkta, ange inte dina uppgifter utan använd bokmärken eller webbhistoriken för att hitta rätt sida.
    

Förfalskade e-postmeddelanden och textmeddelanden – se upp för dessa tecken

Avsändarens e-postadress, telefonnummer eller Sender ID är misstänkt eller skiljer sig från organisationens officiella kontaktuppgifter.

Kontrollera den korrekta kontaktuppgiften t.ex.:
•    via organisationens webbplats
•    i Suomi.fi-tjänsten
•    i förteckningen över registrerade Sender ID-koder

Om organisationen inte finns med i förteckningen borde inga textmeddelanden med Sender ID skickas i dess namn. Det är också bra att kontrollera registreringsdatumet för koden, eftersom skyddet för koderna träder i kraft när tre månader har gått sedan registreringen.

• Meddelandet innehåller brådskande uppmaningar eller hot, till exempel "Ditt konto kommer att stängas om du inte agerar omedelbart!"
• Länkarna leder till misstänkta webbplatser som inte motsvarar officiella domännamn.
• Meddelandet innehåller grammatiska fel och stavfel.

Hur känner jag igen en bedragare som ringer?

1. Var misstänksam om personen som ringer ber dig att agera snabbt. Bedragare använder ofta påtryckningsmetoder för att få dig att göra felbedömningar.
2. Du kan alltid avsluta samtalet om det verkar misstänkt.
3. Lämna aldrig ut lösenord, koder eller kortuppgifter per telefon. Banker och myndigheter ber aldrig om sådana uppgifter per telefon.
4. Lita inte blint på vad personen som ringer säger. Du kan alltid be personen förklara ärendet och sedan själv ringa organisationens officiella nummer.

Vad ska jag göra om jag misstänker ett bedrägeri?

Om du får ett misstänkt e-postmeddelande eller textmeddelande:

1. Svara inte på meddelandet
2. Klicka inte på länkar

Om du får ett märkligt samtal från en myndighet:

1. Lämna inte ut dina uppgifter till den som ringer.
2. Anteckna personens namn och vilken myndighet hen representerar.
3. Avsluta samtalet.
4. Du kan kontrollera om ett samtal är äkta genom att till exempel ringa direkt till den berörda myndighetens kundtjänst eller växel. Ta inte emot kontaktuppgifterna från den som ringer, utan hämta dem till exempel från den berörda myndighetens webbplats. Meddela växeln namnet på den som ringde och be dem koppla samtalet. Traficoms växelnummer är 029 534 5000.

Gör så här om du har blivit lurad

1. Kontakta din bank utan dröjsmål om du har gjort en betalning på grund av bedrägeri, eller om en brottsling har fått tillgång till din nätbank eller fått tag på dina betalkortsuppgifter.
2. Meddela myndigheterna
3. Gör en polisanmälan. Du kan göra en elektronisk brottsanmälan på nätet. 
4. Frivillig anmälan till Cybersäkerhetscentret. Genom att göra en anmälan till Cybersäkerhetscentret hjälper du till att få bort skadligt innehåll från internet och skydda andra potentiella offer.