När ska man berätta om användning av AI?

Transparensskyldigheterna tillämpas fr.o.m. den 2 augusti 2026. AI-innehåll som har skapats eller publicerats före detta behöver inte märkas retroaktivt.

Ta reda på vilken skyldighet som gäller dig

Vilka skyldigheter som kan gälla dig beror på om du tillhandahåller ett AI-system eller använder det i din egen verksamhet.

Leverantören av AI-system svarar för de skyldigheter som hänför sig till systemets egenskaper och hur systemet berättar om användningen av AI eller markerar innehållet som det producerat.

Leverantör avser i förordningen en fysisk eller juridisk person, en offentlig myndighet, en byrå eller ett annat organ som utvecklar eller låter utveckla ett AI-system eller en AI-modell för allmänna ändamål och släpper ut det eller den på marknaden eller tar AI-systemet i bruk i eget namn eller under eget varumärke.

Om du tillhandahåller ett AI-system, kan du omfattas av skyldigheter som gäller systemets egenskaper, information om användningen av AI samt teknisk märkning av innehåll som har genererats eller manipulerats med AI.

Tillhandahållare av ett AI-system kan ha skyldighet att berätta om användningen av AI för människor eller märkning av innehåll som genereras av AI-system. 

Tillhandahållare avser i förordningen en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, en byrå eller annat organ som under eget överinseende använder ett AI-system, med undantag för om när AI-systemet används under personlig icke-yrkesmässig verksamhet.

Om du använder ett AI-system i din egen verksamhet ska du i vissa situationer berätta om användningen av AI för människor eller märka innehåll som genereras eller bearbetas av AI.

En och samma aktör kan vara både leverantör och tillhandahållare. Flera transparensskyldigheter kan även gälla samma system eller innehåll samtidigt.

Om du tillhandahåller ett AI-system till andra

Transparensskyldigheter för leverantörer hänför sig speciellt till

• AI-system som interagerar direkt med människor
• AI-system som genererar eller redigerar text, bild, ljud eller video.

Berätta slutanvändaren när slutanvändaren sköter ärenden med AI

Om ett AI-system är avsett för direkt interaktion med människor ska systemet planeras så att användaren vet att hen är i interaktion med AI.

Interaktion kan ske till exempel med text, ljud eller fysiska åtgärder. Systemet ska kunna motta användarens inmatningar och producera ett svar som passar i situationen. Interaktionen kan vara engångsartat eller kontinuerligt.

Sådana system kan vara till exempel

• chatbotar och andra konversationsbaserade AI-system
• AI-baserade röstassistenter
• AI-agenter
• AI-avatarer
• robotar som interagerar med människor
• botar i sociala medier.

Skyldigheten gäller däremot i allmänhet inte system som människor inte interagerar direkt med. Dessa kan vara till exempel skräppostfilter, rekommendationssystem, automatiska transkriberingsverktyg och beslutsstödssystem som används i bakgrunden.

Informera tydligt om användningen av AI

Användaren ska senast vid den första interaktionen informeras om att hen interagerar med AI.

Informationen kan ges till exempel som

• text
• tal
• visuell märkning
• kombination av dessa.

Sättet att informera ska väljas utifrån användargruppen och användningssituationen.

Enbart information i användarvillkoren eller dokumentationen är vanligtvis inte tillräcklig. En teknisk märkning som är osynlig för användaren eller en otydlig beskrivning uppfyller inte heller skyldigheten.

Vid långvariga eller känsliga interaktioner kan det vara nödvändigt att påminna användaren om användningen av AI även under interaktionen. Detta gäller särskilt om det finns en risk för att användaren tror att AI är en människa.

Någon separat information behöver inte lämnas om det i den aktuella situationen är uppenbart för användaren att hen interagerar med ett AI-system.

Vid bedömningen ska man beakta bland annat

• målgruppen
• användarnas egenskaper, t.ex. ålder och digitala kunskaper
• användningsmiljö och sammanhang
• arten av interaktion
• målgruppens sakkunskap.

Se till att det finns en teknisk märkning för AI-genererat innehåll

Om ett AI-system genererar eller ändrar text, bilder, ljud eller video ska systemets tillhandahållare se till att innehållet kan upptäckas och identifieras maskinellt som genererat eller modifierat med hjälp av AI.

Skyldigheten gäller både generativa AI-system som har utvecklats för ett specifikt användningsändamål och AI-system för allmänna ändamål. Skyldigheten kan också gälla innehåll som genereras av AI-agenter och som människor kan uppfatta.

Skyldigheten består av två krav:

• innehåll som AI producerat eller ändrat ska ha en märkning i ett maskinläsbart format
• innehållet ska kunna upptäckas som artificiellt genererat eller manipulerat.

Det är alltså inte tillräckligt att endast förse innehållet med en teknisk märkning. Leverantören ska också se till att märkningen kan identifieras på ett lämpligt sätt med hänsyn till ändamålet.

En märkning i ett maskinläsbart format kan genomföras till exempel med hjälp av

• ett digitalt vattenmärke
• metadataidentifiering
• verifiering av kryptografiskt ursprung
• logguppgifter
• digitalt fingeravtryck.

Det är också möjligt att använda kombinationer av flera metoder.

Lösningen som används ska i mån av möjlighet vara effektiv, tillförlitlig, hållbar och interoperabel mellan olika system och tekniska lösningar.

Vid bedömningen kan man beakta

• innehållets art
• tekniska begränsningar
• kostnader
• teknikens senaste utveckling.

Det är inte nödvändigt att märka allt tekniskt innehåll

Skyldigheten gäller text, bilder, ljud och video som är upptäckbara för människor samt kombinationer av dessa.

Skyldigheten gäller i allmänhet inte till exempel

• utdata som är avsedd för kommunikation mellan maskiner och som människor inte ser
• system som enbart organiserar eller rekommenderar redan befintligt innehåll
• system som enbart mäter, sparar eller förmedlar information utan att ändra den
• korta siffer-, bokstavs- eller symbolsträngar
• källkod
• mellanresultat från slutna produktutvecklings- eller industrimiljöer som inte är avsedda för allmänheten.

Om du använder AI-system i din egen verksamhet

Tillhandahållarens transparensskyldigheter gäller speciellt

• identifiering av känslan
• biometrisk kategorisering
• deepfake
• vissa AI-genererade eller AI-manipulerade texter som gäller frågor av allmänt intresse.

Berätta om känsloigenkänning eller biometrisk kategorisering

Om du använder ett system för känsloigenkänning eller ett system för biometrisk kategorisering ska du informera de personer som berörs om användningen av systemet.

Systemet för känsloigenkänning syftar till att identifiera eller dra slutsatser om en persons känslor eller känslomässiga tillstånd utifrån biometriska uppgifter. Systemet kan till exempel analysera ansiktsuttryck, röst, tal eller kroppsrörelser.

Sådana system kan användas till exempel inom kundservice, utbildning, arbetslivet eller säkerhetsapplikationer.

Systemet för biometrisk kategorisering klassificerar människor till särskilda grupper eller kategorier på grundval av biometriska uppgifter. Som biometrisk uppgift kan användas till exempel ansiktsuttryck, röst, fingeravtryck eller andra fysiska egenskaper eller egenskaper som hänför sig till beteendet.

Biometrisk kategorisering är inte samma sak som biometrisk identifiering av en person.

Informera personen tydligt och på ett väl synligt sätt när känsloigenkänning eller biometrisk kategorisering används på honom eller henne.

Informationen kan ges till exempel

• på en skylt eller en anmälan i utrymmet
• på webbtjänst eller i applikation
• med en synlig anmälan i gränssnittet
• med en ljudanmälan.

Informationen ska lämnas senast när personen för första gången exponeras för användningen av systemet.

Meddelandet ska vara tydligt, begripligt, lätt att uppmärksamma och tillgängligt. Enbart en hänvisning i användarvillkoren, dataskyddsbeskrivningen eller något annat svåråtkomligt dokument är i allmänhet inte tillräcklig.

Om systemet behandlar personuppgifter eller biometriska uppgifter måste du även följa dataskyddslagstiftningen. AI-förordningens transparensskyldigheter ersätter inte de krav som gäller för dataskydd.

Märk ut deepfake

Om du använder AI i yrkesmässig verksamhet eller annan verksamhet som inte är rent personlig för att skapa eller manipulera en deepfake, måste du tydligt informera om att innehållet har genererats eller modifierats med hjälp av AI.

Med deepfake avses en bild, ljudupptagning eller video som har genererats eller manipulerats med hjälp av AI och som i så hög grad liknar en verklig eller potentiellt verklig person, ett föremål, en plats, ett djur eller en händelse att innehållet kan uppfattas som äkta.

Det avgörande är inte om avsikten är att vilseleda allmänheten. Det väsentliga är om innehållet i praktiken kan uppfattas som äkta eller sanningsenligt.

Meddelandet ska vara lätt för användaren att upptäcka och förstå utan särskilda tekniska hjälpmedel. Du kan använda till exempel en synlig eller hörbar märkning.

Om en deepfake ingår i ett uppenbart konstnärligt, kreativt, satiriskt eller fiktivt verk får informationen lämnas på ett sätt som inte i onödan stör verkets presentation. Även i sådana fall måste det dock framgå att AI har använts.

Berätta om användningen av AI när du publicerar en text som gäller allmänt intresse

Transparensskyldigheten kan även omfatta text som har genererats eller modifierats med hjälp av AI. Skyldigheten gäller situationer där text som har genererats eller modifierats med hjälp av AI publiceras för att informera allmänheten i frågor av allmänt intresse.

Följande kan betraktas som frågor av allmänt intresse:

• offentlig förvaltning
• grundläggande rättigheter
• folkhälsa
• miljöskydd
• konsumentsäkerhet
• samhällsmässigt betydelsefull ekonomisk, politisk, vetenskaplig eller kulturell utveckling.

Skyldigheten kan till exempel gälla AI-genererade eller AI-modifierade:

• nyhetsartiklar
• vetenskapliga publikationer
• rapporter avsedda för investerare
• offentliga meddelanden från myndigheter.

Det gäller däremot vanligtvis inte exempelvis skönlitterära romaner, dikter, sedvanligt reklaminnehåll eller en chatbots svar som genereras för en enskild användare.

AI-genererad eller AI-modifierad text om frågor av allmänt intresse behöver inte märkas om båda följande villkor är uppfyllda:

• en människa har granskat textens innehåll eller texten har varit föremål för redaktionell kontroll
• en fysisk eller juridisk person ansvarar för publiceringen av texten och dess innehåll.

Undantaget kan till exempel vara tillämpligt på redaktionellt kontrollerade tidningsartiklar, sakkunniggranskade blogginlägg eller offentliga meddelanden som har godkänts av en myndighet.

Med innehållsmässig granskning avses till exempel en bedömning av uppgifternas riktighet, källornas tillförlitlighet och det övriga sakinnehållet. Enbart korrekturläsning eller språkgranskning är inte tillräckligt.

När tillämpas transparensskyldigheter inte

Skyldigheten gäller inte i situationer där AI endast används för sedvanlig redigering av befintligt innehåll.

Med sådan redigering avses till exempel förbättring av språk, läsbarhet, kvalitet eller teknisk presentation utan att ny information skapas eller innehållets betydelse förändras.

Skyldigheten blir tillämplig först när ändringarna väsentligt påverkar innehållets betydelse, stil eller syfte.

Undantaget gäller också situationer där AI inte väsentligt förändrar det innehåll som användaren har tillhandahållit eller dess innebörd.

Bedömningen görs från fall till fall. Vid bedömningen beaktas till exempel innehållets form och typ, dess stil samt i vilken utsträckning AI har förändrat det ursprungliga innehållets betydelse, stil eller syfte.

Typiska mindre ändringar är till exempel:

• korrigering av grammatik och stavning
• konvertering mellan filformat
• brusreducering
• mindre avgränsning eller upprätning av en bild
• mindre justeringar av färg, ljusstyrka och skärpa
• videostabilisering
• borttagning av röda ögon eller tekniska fel
• hjälpmedelsteknik som stöder tillgänglighet utan att förändra budskapets innehåll.

Däremot uppstår märkningsskyldigheten i regel om AI väsentligt förändrar innehållets betydelse eller innehållet.

Sådana ändringar är till exempel

• översättningar och sammanfattningar som skapats med hjälp av AI
• tillägg av nya element i en bild eller video
• borttagning av objekt, personer eller bakgrunder
• suddning av ansikten
• förändring av en persons utseende
• betydande ändringar av färger och kontraster
• färgläggning av svartvitt material
• skapande av sammansatta bilder eller sammansatta videor
• andra innehållsmässigt betydande ändringar.

Märknings- och identifieringsskyldigheten gäller inte heller generativa AI-system som används lagligt för att upptäcka, förebygga, utreda eller lagföra brott.

Om ett AI-system används uteslutande för vetenskaplig forskning eller utvecklingsarbete, tillämpas transparensskyldigheterna inte på sådan användning.

Skyldigheterna kan bli tillämpliga om systemet senare används utanför forskningsmiljön eller om det innehåll som systemet producerar används för andra ändamål.

Så här informerar du om användningen av AI

Anmälningar och märkningar som hänför sig till transparensskyldigheterna ska lämnas på ett tydligt och lätt observerbart sätt.

Användaren ska informeras om användningen av AI senast vid den första interaktionen med systemet.

Leverantören ska säkerställa att information lämnas under hela systemets livscykel, även efter att systemet har släppts ut på marknaden och tagits i bruk.

Även AI-agenter omfattas av regleringen om de kan interagera med människor när de utför sina uppgifter.

Den valda informationsmetoden ska ta hänsyn till alla användargrupper. Om systemet till exempel kan användas av barn, äldre personer eller personer med funktionsnedsättning ska informationen presenteras på ett tillgängligt sätt och med hänsyn till deras behov.

Informationen kan ges på många olika sätt, t.ex.

• text
• tal
• visuella markeringar
• en kombination av dessa.

Information som endast finns i användarvillkor eller dokumentation, osynliga tekniska märkningar för användaren samt otydliga eller vilseledande beskrivningar är i allmänhet inte tillräckliga för att uppfylla transparensskyldigheten.

Vilken information ska du få om användningen av AI?

När du använder en tjänst som bygger på AI eller möter innehåll som har skapats med hjälp av AI, ska du i vissa situationer informeras om att AI används.

Beroende på situationen ska du kunna få information om att:

• du interagerar med ett AI-system och inte med en människa
• du är föremål för känsloigenkänning eller biometrisk kategorisering
• den bild, det ljud eller den video du möter är en deepfake som har genererats eller manipulerats med hjälp av AI
• en publicerad text om frågor av allmänt intresse har genererats eller modifierats med hjälp av AI.

Informationen ska vara tydligt synlig och lätt att förstå. Den bör inte döljas i användarvillkor eller på någon annan plats som är svår att hitta.

Vad innebär transparensskyldigheter i AI-förordningen?

EU:s AI-förordning innehåller transparensskyldigheter som syftar till att säkerställa att människor kan identifiera när AI används och bedöma ursprunget och tillförlitligheten hos det innehåll de möter.

Syftet är att minska vilseledning, manipulation och spridning av felaktig information.

Transparensskyldigheterna tillämpas fr.o.m. den 2 augusti 2026. AI-innehåll som har skapats eller publicerats före detta behöver inte märkas retroaktivt.

Transparensskyldigheterna tillämpas utöver annan EU-lagstiftning. Användningen av ett AI-system kan samtidigt omfattas av krav som gäller exempelvis konsumentskydd, digitala tjänster och dataskydd.

Vem utövar tillsyn över transparensskyldigheter

Efterlevnaden av AI-förordningens transparensskyldigheter övervakas i Finland av marknadskontrollmyndigheterna.

Traficom övervakar efterlevnaden av transparensskyldigheterna, med vissa undantag.

Efterlevnaden av transparensskyldigheterna för leverantörer och tillhandahållare av AI-system med hög risk övervakas av de sektorspecifika marknadskontrollmyndigheterna.

Europeiska kommissionens AI-byrå övervakar transparensskyldigheterna i vissa situationer där AI-systemet bygger på en AI-modell för allmän användning och samma aktör utvecklar både modellen och systemet.

System som används av EU:s institutioner, organ och byråer övervakas av Europeiska datatillsynsmannen (EDPS).

Efterlevnaden av dataskyddslagstiftningen övervakas i Finland av Dataombudsmannens byrå.

Gör så här om du misstänker en överträdelse av tranparensskyldigheten

Du kan kontakta Traficom om du misstänker ett brott mot transparensskyldigheterna enligt AI-förordningen.

Kontakt kan tas av en person eller en organisation som har grundad anledning att misstänka en överträdelse. Om ärendet faller inom en annan myndighets behörighet, överför vi det till rätt myndighet för vidare handläggning.

När du kontaktar oss

• berätta vilken möjlig överträdelse av transparensskyldigheten som ärendet gäller
• beskriv i vilken situation den misstänkta överträdelsen inträffade
• bifoga i mån av möjlighet en länk till den aktuella tjänsten eller det aktuella innehållet.

Du kan kontakta oss på finska eller svenska. Om du vill kan du också använda engelska.

Läs mer