Traficom deltar i utvecklingen av det riksomfattande transportsystemet och transporttjänsterna till en helhet där olika tjänster samverkar. Kollektivtrafiken utgör en väsentlig del av denna helhet.
Traficom samordnar de behöriga myndigheternas kollektivtrafikverksamhet, koordinerar nationella utvecklingsprojekt inom kollektivtrafiken och medverkar i främjandet av interoperabiliteten hos biljett- och betalningssystem.
Traficom förvaltar även den nationella reseplaneringstjänsten Matka.fi. Målet inom trafikförvaltningen är dock att i allt högre grad överlåta ansvaret för produktionen av passagerarinformation till marknaden.
Dessutom beslutar Traficom om statsunderstöd för kollektivtrafik som beviljas till kommuner samt stora och medelstora stadsregioner. Statsfinansieringen av kollektivtrafiken samt nyckeltal för de behöriga myndigheternas kollektivtrafik kan granskas i tjänsten tieto.traficom.fi.
Traficom som behörig kollektivtrafikmyndighet
I Finland består den offentliga persontrafikens tjänster av transporttjänster som ordnas av Traficom och andra kollektivtrafikmyndigheter i enlighet med EU:s kollektivtrafikförordning samt av marknadsbaserade transporttjänster.
Traficom fungerar som kollektivtrafikmyndighet inom sitt eget verksamhetsområde. Verket ansvarar för planering, ordnande och utveckling av transporttjänster i samarbete med kommuner samt kollektivtrafikmyndigheter i stadsregioner.
Uppgiften som kollektivtrafikmyndighet överfördes till Traficom i samband med regionförvaltningsreformen den 1 januari 2026. Tidigare hörde uppgiften till NTM-centralerna som avvecklades i samband med reformen.
Utvecklingen av kollektivtrafikens färdsättsandel stöder klimatarbetet
Målet är ett miljömässigt hållbart transportsystem där tyngdpunkten ligger på en sömlös helhet bestående av kollektivtrafik, gång och cykling samt nya tjänster som utnyttjar digitalisering.
Kollektivtrafiken används mest i stora stadsregioner, och i huvudstadsregionen görs redan en femtedel av resorna med kollektivtrafik. Användningen av kollektivtrafik kan ytterligare främjas genom att höja servicenivån, förbättra tillgängligheten och göra användningen enklare. Även smidiga resekedjor och en incitamentsbaserad prissättning ökar kollektivtrafikens attraktivitet i förhållande till användningen av personbil. De utsläpp som kollektivtrafiken själv orsakar kan minskas till exempel genom att gå över från dieselbussar till elbussar.
Kollektivtrafikens färdsättsandel av alla inrikesresor var år 2016 sju procent, när resor med tåg, buss, spårvagn och metro räknas med. Kollektivtrafikens andel av den inrikes persontransportprestationen (personkilometer) är något större och uppgår totalt till elva procent. Prestationsandelen ökas av relativt långa resor mellan stadsregioner.
Kollektivtrafikens färdsättsandelar i stora städer (HRT, siffror för år 2016)
| Helsingforsregionens trafik | 20 |
| Tammerfors | 9 |
| Åbo | 8 |
| Uleåborg | 5 |