Planera och genomföra en flygning – operativa procedurer

Innan du påbörjar en flygning måste du först och främst se till att du har med dig ditt drönarkort som du får när du tagit din webbaserade examen. Drönarkortet är giltigt i fem år från och med dagen det utfärdas.

Vid varje nytt tillfälle måste du skaffa dig en överblick över miljön där du ska flyga. Finns det några eventuella hinder eller icke-medverkande personer i närheten? Hur ser området och luftrummet ut? Finns det några restriktioner eller är det fritt fram att flyga? Allt detta måste du ha kollat upp före start men självklart också hålla koll på under hela flygningen.

Något som kanske känns självklart, men som är oerhört viktigt för att förhindra olyckor och haveri, är att se till att drönaren och alla dess funktioner fungerar som de ska före start. I slutet av kapitlet finns exempel på praktiska checklistor att gå igenom både före och efter flygning – anpassa listorna till din specifika typ av drönare och ta för vana att gå igenom dem vid varje flygning.

Att tänka på före flygning

• Ha med ditt drönarkort.
• Var uppdaterad om det finns några restriktioner i området du ska flyga.
• Observera miljön där flygningen ska ske och kontrollera om det finns hinder eller människor i närheten.
• Se till att drönarsystemet fungerar som det ska.
• Se till att drönaren inte väger mer än vad som är godkänt för dess klass.

Under flygningen ska du alltid kunna se din drönare. Du måste ha noggrann uppsikt över området du flyger i så att drönaren inte krockar med andra luftfartyg och tänk på att du är skyldig att väja för alla andra typer av luftfarkoster. Du får inte heller utgöra någon fara för människor, djur och miljö. Skulle du och din drönare på något sätt utgöra några risker måste du genast avbryta flygningen på ett så säkert och kontrollerat sätt som möjligt. Det är därför viktigt att du är utvilad och inte har någon skada eller sjukdom som kan påverka din kontroll över flygningen. Du får inte heller flyga om du är påverkad av alkohol eller andra psykoaktiva substanser som kan försämra din riskbedömning och förmåga. Du ska alltid hålla dig till användarmanualen från tillverkaren.

Dina skyldigheter under flygning

• Var inte påverkad av alkohol eller andra psykoaktiva substanser.
• Var inte trött, skadad eller påverkad av andra faktorer som påverkar din förmåga att flyga.
• Avbryt flygningen om den utgör en risk för andra luftfartyg, människor, djur eller miljö.
• Ha god koll på regler och begränsningar som gäller inom de områden där flygningen sker.
• Använd drönarsystemet enligt användarmanualen från tillverkaren.
• Flyg inte nära eller inom områden där en nödinsats pågår – om inte räddningstjänsten gett tillstånd.

Gå igenom uppdraget

Gå igenom den planerade rutten med alla medverkande. Se till att startplatsen är fri från hinder och personer och att det finns information om att flygning pågår. Piloten bör ha varselväst och det är också bra om en skylt finns utsatt. Om ni är flera, är det viktigt att ni före start klargör varje persons roll. Bredvid fjärrpiloten kan det exempelvis vara bra att ha en observatör som håller extra uppsikt över omgivningen. Observatören kan hjälpa fjärrpiloten att upptäcka faror och se till så att ingen befinner sig i riskområdet – men också att svara på frågor från förbipasserande, ta telefonsamtal eller liknande så att piloten inte blir störd. Oavsett roll är det viktigt att flyga utvilad och utan påverkan av alkohol eller andra berusningsmedel eller ämnen som gör dig omdömeslös eller mindre uppmärksam.

Kontrollera drönarsystemet

Före start är det viktigt att du ser till att hela ditt drönarsystem har rätt inställningar och att både hård- och mjukvaror fungerar som de ska. Först och främst behöver du kontrollera batterinivåerna – både radiosändare och drönare ska vara fulladdade inför varje ny flygning. Se till att det inte finns några frekvensstörningar som kan påverka video och mottagare och att minneskortet (SD-kortet), foto- och videoutrustningen sitter på plats och fungerar som de ska. Om det behövs en kompasskalibrering, ska du göra en sådan.

Starta radiosändaren först och därefter drönaren. (Om du gör tvärtom, kan RTH-funktionen i sällsynta fall aktiveras, eftersom drönaren inte får kontakt med radiosändaren.) Till sist kan du starta annan eventuell kringutrustning.

När drönaren är igång är det dags att starta kameran och se till att alla kamerainställningar är korrekta: stillbild, video, bildhastighet (FPS), färgsystem (NTSC/PAL) och så vidare.

Är alla spakar i neutralläge? Om svaret är ja, är du redo att flyga!

Det är mycket viktigt att drönaren och utrustningen kontrolleras noggrant före varje start. Det är bra om en tekniskt ansvarig person utses om flera användare finns på samma luftfartyg. Under “Checklistor” längre ner hittar du ett exempel på hur du kan göra en okulärbesiktning (det vill säga en besiktning med hjälp av synen) av din drönare inför varje ny start.

Undersök området som du tänker flyga i

Undersök i förväg hur området ser ut på karta eller satellitbild om du saknar lokalkännedom och kontrollera vad som gäller för området i NOTAM. Det du främst ska kontrollera är att du inte kommer att flyga nära djur och om det går att hålla avstånd till människor och åskådare. En bra tumregel är att undvika områden där det periodvis samlas folk, såsom parker, rekreationsområden, vissa tävlingar eller andra evenemang.

Flyg inte över utomstående människor som inte har att göra med din flygning, i de geografiska UAS-zonerna i flygplatsernas kontrollzon (CTR) som begränsar användning av luftrummet, inom områden som förbjuder eller begränsar luftfart (P- eller R-område), eller på något annat sätt som strider mot reglerna. Om du vill flyga inom ett område som begränsar flygning ska du ha tillstånd. Man kan ansöka om tillstånd att flyga i ett förbjudet område hos Traficom, i ett restriktionsområde hos Försvarsmaktens stab och i geografiska UAS-zoner enligt villkoren för luftrummet. I ansökan ska man ange den planerade rutten och flyghöjden, drönaren som ska användas, kontaktuppgifter till fjärrpiloten och operatören samt den önskade tidpunkten för flygningen. Tillstånd att flyga inom förbjudna områden och restriktionsområden är avgiftsbelagda.

Du måste ta hänsyn till topografi och kunna se din drönare hela tiden så att överföringen av flygdata eller styrning inte blockeras och att olyckor förhindras. Läs i drönarens manual hur du stänger av motorerna i luften vid en nödsituation, en så kallad planerad krasch, för att vara beredd om det skulle behövas.
Kom ihåg att drönarens IR-sensorer kan störas av reflektioner från blanka ytor, såsom vatten, glas eller mosaik. Det kan göra att den bland annat tappar kontrollen över sin egen position och höjd, vilket i värsta fall kan leda till haveri. Om du ska flyga över sjöar, hav, dammar eller andra vattenansamlingar, bör du stänga av sensorer som sitter på drönarens undersida.

Välj startplats

Var noggrann när du väljer startplats för flygningen för att både start och landning ska gå till på ett säkert vis. Platsen ska helst vara på en jämn, slät yta, som har gott om utrymme och ligger på avstånd från hinder och människor. Ytor med grus eller liknande ska undvikas, men om det av någon anledning inte går kan du använda en startplatta.

Undersök och välj ut alternativa landningsplatser om du skulle tvingas nödlanda.

Kontrollera väder

Kontrollera väderleken: temperatur, vind, dimma, molnighet. Och tänk på att minusgrader påverkar batterier negativt. Se till att hålla dem uppvärmda före start. Vid minusgrader krävs ofta extra kunskaper om batterierna – ta reda på hur just dina fungerar. I fuktigt väder och minusgrader kan det bildas is på propellrarna som innebär stor risk för haveri.

Tänk på att vindhastigheten ofta ökar med höjden.

Före start

• Gå igenom uppdrag: vem är fjärrpilot och vilken roll har eventuellt andra medverkande personer? Vad vill ni uppnå med flygningen?
• Kontrollera drönarsystemet: propellrar, batterinivåer, transportskydd, gimbal och eventuell kalibrering av kompass. Ställ in RTH och dess höjd om sådana funktionaliteter finns och kontrollera eventuella felmeddelanden.
• Området för flygning: gör en riskanalys. Finns det master, träd, människor? Finns störningskällor som metall eller antenner? Vid flygning över vatten – stäng av sensorer. Du behöver också kunna säkerställa säkerhetsavstånd till människor och bebyggelse enligt vad som sägs i reglerna för just den klass du flyger. Du bör också tänka på om du behöver sätta upp avspärrningar, skyltar eller behöver ta hjälp av andra personer för att upprätthålla säkerheten.
• Startplats: ha gott om plats runt omkring och starta från en slät och jämn yta.
• Väder: kontrollera temperatur, vindens riktning och hastighet samt risk för turbulens och dimma.

Starta flygningen

Om du flyger en multirotor-drönare ska du först av allt kontrollera den medan den är i luften på låg höjd. Det gör du genom att lyfta den ungefär fem meter ovanför mark och sedan låta den stå och hovra i den positionen. Lyssna här efter ovanliga ljud och kontrollera att styrningen reagerar normalt och att batterinivåerna är tillräckliga. Kontrollera till sist att gps:en fungerar som den ska.

Före start

• Gå igenom uppdrag: vem är fjärrpilot och vilken roll har eventuellt andra medverkande personer? Vad vill ni uppnå med flygningen?
• Kontrollera drönarsystemet: propellrar, batterinivåer, transportskydd, gimbal och eventuell kalibrering av kompass. Ställ in RTH och dess höjd om sådana funktionaliteter finns och kontrollera eventuella felmeddelanden.
• Området för flygning: gör en riskanalys. Finns det master, träd, människor? Finns störningskällor som metall eller antenner? Vid flygning över vatten – stäng av sensorer. Du behöver också kunna säkerställa säkerhetsavstånd till människor och bebyggelse enligt vad som sägs i reglerna för just den klass du flyger. Du bör också tänka på om du behöver sätta upp avspärrningar, skyltar eller behöver ta hjälp av andra personer för att upprätthålla säkerheten.
• Startplats: ha gott om plats runt omkring och starta från en slät och jämn yta.
• Väder: kontrollera temperatur, vindens riktning och hastighet samt risk för turbulens och dimma.

Under flygning

Det är viktigt att du som fjärrpilot hela tiden håller fingrarna på radiosändaren. Se också till att radiosändarens antenner är riktade på rätt sätt mot drönaren för bästa möjliga mottagningsförmåga. Det är extra viktigt vid flygning på långt avstånd.

Flyg aldrig över 120 meter ovanför mark eller längre bort än du kan se din drönare. Du måste också kunna hålla kontroll på området under och kring drönaren hela tiden. Försök att stiga till optimal höjd för att minska risker eller oväsen och undvik att flyga över djur, elektriska ledningar och byggnader. Du får i de allra flesta fall inte flyga över människor. Kontrollera vad som gäller för den klass din drönare tillhör.

Du får inte heller störa pågående verksamheter eller nödinsatser, om du inte fått tillåtelse från räddningstjänst. Landa genast drönaren om någon helikopter eller annan lågt flygande farkost närmar sig området. Om människor eller djur rör sig mot det område där drönaren är, flyg åt motsatt håll till en säker plats och avvakta tills faran är över. Om detta inte går eller vid en trängd situation – avbryt flygningen helt och landa.

Var beredd på nödsituationer

Nödsituationer kan uppstå när du minst anar det och då gäller det att vara beredd. Det kan röra sig om alltifrån fel i drönarens system eller konstruktion till missöden som beror på naturen och väder. Här är några exempel på vad som kan hända.

Kompassen störs ut

Kompassen kan störas i områden med mycket elektroniska störningar, till exempel där det finns elledningar, antenner eller större metallföremål. Genom att då röra sig uppåt och låta drönaren stiga i höjd kan störningarna minska och drönaren hitta tillbaka till sin magnetiska riktning. Men kom ihåg att den trots detta inte får stiga över maxhöjden.

Vad händer om motorn går sönder?

Olika drönare har olika många motorer och reagerar därför också på olika sätt vid motorhaveri. Exempelvis är det troligare att en mindre drönare med färre motorer inte skulle klara av ett bortfall och därför krascha. Däremot skulle drönare med många motorer (sex stycken eller fler) eventuellt klara av att fortsätta flyga och landa säkert. En drönare med fasta vingar kan med hjälp av dem landa mjukare utan motorer vid haveri.

Vissa typer av drönare har automatisk rotationsfunktion som funktion vid motorhaveri. Det innebär att drönaren börjar rotera i stället för att falla rakt ner mot marken och på så sätt får den en mjukare landning. Det ger dessutom dig och andra i omgivningen mer tid till att ta skydd för den fallande drönaren. Ta därför reda på hur din drönare fungerar och vad den klarar av.

Isbildning och minusgrader kan leda till haveri

Det kan bildas is på propellrarna. Då skapar de inte den lyftkraft de behöver för att genomföra en luftfartyget vertikalt flygning säkert, vilket i värsta fall kan leda till haveri. Vissa drönare har säkerhetsspärrar som går igång vid isbildning. De gör då en autolandning. Man kan inte styra drönarens sjunkhastighet, men däremot kan man styra dess flygväg och på så sätt undvika hinder.

Om radiosändaren tappar kontakten med drönaren

Kontakten mellan radiosändare och drönare kan tappas. Om RTH aktiveras, är det viktigt att du ställt in en säker höjd för en automatisk hemfärd.

Dessutom är det viktigt att du gjort de inställningar för RTH och startposition som passar bäst för det specifika tillfället. Om drönaren exempelvis flyger över vatten och du själv befinner dig ombord på en båt som rör sig, kan det vara lämpligt att inte låta drönaren flyga tillbaka till startpositionen och på så sätt landa i vattnet. Då är det lämpligare att luftfartyget följer radiosändaren eller dig genom att du placerar ut nya startpositioner under flygningens gång. Detta kan vara bra att ha med i en checklista före flygningen så att du hela tiden är beredd på vad som sker vid aktivering av RTH.

Nyfikna fåglar i vägen

Det är viktigt att ha god uppsikt över andra luftfartyg i luftrummet men också över fåglar. Fåglar är ofta nyfikna, ibland även aggressiva och kan utgöra stora störningsmoment och risker. Om du flyger över vatten, ska du också tänka på att fåglar gärna flyger lågt över ytan. Om du under flygning har nyfikna eller aggressiva fåglar i närheten av din drönare, ska du överväga att landa och avbryta flygningen.

När du ska landa

Du kan landa både automatiskt och manuellt. Ett vanligt sätt är att aktivera RTH och låta drönaren automatiskt flyga tillbaka till startpositionen eller radiosändaren för att sedan landa automatiskt – eller att du väljer att ta över och landa manuellt.

Du måste kontrollera om det finns några hinder eller risker i landningsområdet. När du gjort det, ska du landa drönaren på ett säkert avstånd från de eventuella hindren och människorna. Om du ska landa med en drönare med fasta vingar krävs ett större område utan träd och hus.

Till sist stänger du av strömmen till drönaren och landningen är avklarad!

Under flygning

• Starta flygning: lyssna efter ovanliga ljud, kontrollera att radiosändaren och gps:en fungerar som de ska och att batterinivåerna är tillräckliga.
• Under flygning: håll radiosändaren på rätt sätt, flyg inte över 120 meter eller över djur, människor och byggnader. Stör inte räddningsinsatser.
• Var beredd på nödsituationer: rör dig uppåt om kompassen störs, ta reda på hur din drönare fungerar vid motorhaveri och isbildning på propellrar, se till att ha rätt inställningar vid aktivering av RTH och håll uppsikt över och avstånd till fåglar.
• Landning: landa antingen manuellt eller automatiskt på ett säkert avstånd från eventuella hinder och människor.

Kontrollera drönaren

Gör en okulärbesiktning och titta efter skador och onormalt slitage på och omkring flygkroppen, kablar och propellrar. Alla lösa delar, såsom skruvar, fästen och leder, ska sitta fast ordentligt. Om du snurrar på propellrarna ska de inte låta nämnvärt. Knastrande ljud kan tyda på smuts i motorns kullager. Om propellrarna är skadade på något vis, måste de bytas ut.

Under “Checklistor” finner du ett exempel på en checklista för okulärbesiktning som du kan följa både före och efter flygning.

Batterier

Batterierna kräver noggrant underhåll. Efter varje landning ska du ta ut dem och så snart som möjligt sätta dem på laddning. Batterierna ska sedan förvaras på ett mörkt, svalt och säkert ställe med eldfast underlag. Om du inte laddar upp batterierna så att de har chans att ladda ur till “store mode” utan i stället låter dem ligga förvarade med för låg laddning (under tio procent), kan de ta permanent skada och vara farliga att flyga med.

Efter flygning

• Kontrollera drönaren: torka rent vid behov, kontrollera propellrar och allmänna skicket.
• Batterier: sätt batterierna på laddning efter flygning, förvara dem mörkt och svalt och låt dem inte ligga med låg laddning.

Ta för vana att gå igenom checklistor både före och efter flygning för att allt ska gå så smidigt och säkert som möjligt. Listorna kan se olika ut och du kan anpassa dem till din drönare. Nedan har vi tagit med exempel på hur de kan se ut.

Okulärbesiktning

1. Finns det några sprickbildningar i flygkroppen eller glapp i lederna kring de fällbara armarna och så vidare?
2. Uppstår det ovanliga ljud från propellrarna om du snurrar dem med fingrarna? Knastrande ljud kan tyda på smuts i motorns kullager och ska inte ignoreras.
3. Är skruvar, fästen, leder eller fastsättningar lösa eller skadade? Byt ut vid behov.
4. Finns det några skador eller sprickor på propellrarna? Flyg aldrig med skadade propellrar.
5. Finns det några lösa eller skadade kablar?
6. Finns det några lösa eller skadade anslutningar?
7. Sitter propellerfästen, skruvar och propellerlås fast? (Känn efter så att de är åtdragna.)

Kompass-kalibrering

Du ska i första hand följa drönartillverkarens instruktioner gällande kompass-kalibrering. Om instruktionerna saknas, och det finns ett behov av kompass-kalibrering, kan du använda nedanstående checklista.

1. Ta av klocka och andra metallföremål från dina kläder och på kroppen.
2. Slå på radiosändaren.
3. Ställ drönaren utomhus på ett underlag utan metall. Slå på strömmen.
4. Vänta tills minst sex satelliter är synliga i appen eller på radiosändarens display.
5. Starta kalibreringen i appen (om tillämpbart) eller via radiosändaren.
6. Lägg radiosändaren åt sidan, ställ dig bakom drönaren med kameran riktad från dig och lyft sedan drönaren och håll den med raka armar.
7. Rotera medurs ett komplett varv på cirka fem till sju sekunder.
8. ”Vält” drönaren framåt så att kamera pekar rakt nedåt i marken. Påbörja ett nytt varv i samma tempo som innan.
9. Ställ ned drönaren och säkerställ att kalibreringen lyckats.

Förberedelser före start

1. Är radiosändaren och batterierna ombord på drönaren fulladdade?
2. Finns det några frekvensstörningar som påverkar video och mottagare?
3. Behövs det en kalibrering av kompassen?
4. Är foto- och videoutrustningen korrekt monterad?
5. Är startplatsen säkrad?
6. Finns det eventuella luftrumsrestriktioner (ref. kapitel 2 för luftrumsrestriktioner, drönarkartan, NOTAM och AIP)?
7. Starta radiosändaren först, därefter drönaren och sist annan eventuell kringutrustning.
8. Starta kamerasystemet (om tillämpbart).
9. Är alla spakar i neutralläge?
10. Fungerar systemen för fjärridentifiering som de ska?
11. Starta

Under flygning

1. Håll hela tiden fingrarna på radiosändaren.
2.  Flyg inte över 120 meter ovanför mark (i okontrollerat luftrum) och håll drönaren inom synhåll.
3. Stig till optimal höjd för att minska risker eller oväsen.
4. Undvik att flyga över människor, djur, elektriska ledningar och byggnader.
5. Stör inga pågående räddningsinsatser.
6. Landa genast drönaren om en helikopter eller någon annan lågt flygande farkost närmar sig.

Landning

1. Kontrollera landningsområdet så att det inte finns hinder eller någon annan fara.
2.  Landa drönaren med säkert avstånd från hinder och människor.
3. Stäng av strömmen till drönaren.

Efter flygning

1. Meddela flygtrafikledningen att du genomfört flygningen.
2. Stäng av strömmen till kameran eller annan utrustning.
3. Okulärbesikta: titta efter skador och onormalt slitage.
4. Ta ut batterierna, ladda upp dem och förvara på säkert ställe.