Vilka regler måste man förhålla sig till uppe i luften? – luftfartsregleringar

Syftet med de nya reglerna är att underlätta den snabba utvecklingen av drönaranvändning och samtidigt behålla säkerheten i takt med att trafiken ökar.

Bland annat ställer de lite högre krav på både drönaroperatören (den ansvariga) och fjärrpiloten (den som flyger drönaren). Operatören kan vara en fysisk eller juridisk person – och inte sällan är det samma person som fjärrpiloten när det gäller privatpersoner. Mer om det kan du läsa i slutet av det här kapitlet.

Förutom att den som äger eller flyger en drönare har vissa skyldigheter så finns det också nya krav på själva drönaren och dess system. Flygningar som sker inom synhåll med drönare under 25 kilo, max 120 meter över marken och inte över människor omfattas av den öppna kategorin och kräver därför inget tillstånd.

För drönare över 25 kilo eller för dem som flygs utom synhåll (undantaget flygning i följ-mig-läge eller vid användandet av en drönarobservatör), högre än 120 meter och i närheten av människor måste man söka tillstånd hos Transport- och kommunikationsverket. Dessa drönare omfattas av antingen den specifika eller den certifierade kategorin.

Det ställs nya tekniska krav på drönaren, alltså att den ska vara byggd på ett visst sätt. En drönare som klarar dessa krav ska vara CE-märkt, vilket betyder att en tillverkare eller importör intygar att produkten uppfyller EU:s grundläggande hälso-, miljö- och säkerhetskrav. Den ska även ha en C-märkning, som anger drönarens tekniska specifikationer. Dessa specifikationer definieras i olika klasser: C0, C1, C2, C3 och C4. Ett exempel på tekniska specifikationer är att varje drönare måste kunna identifieras på avstånd. Det ska gå att fastställa drönarens geografiska position, höjd, hastighet och flygväg.

Den här utbildningen rör drönare som tillhör den öppna kategorin. Det innebär lite förenklat att du kommer att ha rätt att flyga drönare som väger max 25 kilo efter att du blivit godkänd

på teoriprovet. Men kraven på drönare i denna kategori är mer omfattande än så, och de ser dessutom olika ut beroende på vilken typ av drönare du tänker flyga.

Utifrån drönarnas olika egenskaper delas de in i tre underkategorier (A1–A3). Underkategorierna innefattar i sin tur olika C-klasser (C0–C4), som ställer specifika krav på drönare och fjärrpiloter. Nedan går vi först igenom vad som gäller för respektive underkategori och sedan övergår vi till de olika C-klasserna.

Du som tänker flyga drönare i underkategori A1 eller A3 ska känna till tillräckligt om flygsäkerhet, luftrumsrestriktioner, luftfartsregleringar, begränsningar av människans prestationsförmåga, operativa procedurer och ha allmän kunskap om drönare. Och av dig som tänk flyga drönare i underkategori A2 krävs det även att du har tillräcklig kunskap om meteorologi och ytterligare kunskap om hur man hanterar risker som uppstår när man flyger nära mark och människor.

I underkategori A1 ingår lite förenklat de allra lättaste drönarna: de som väger under 900 gram. Främst är det C0- och C1-klassade drönare som ingår men även de hemmabyggda drönare som klarar kraven. Dessa drönare är så pass lätta att de får flyga över eller nära enstaka personer. Dock ska de som väger över 250 gram inte flygas där det rimligtvis kan finnas icke-medverkande personer. Om man trots allt råkar göra det, ska man som fjärrpilot se till att styra undan så fort och säkert som möjligt. Däremot får man aldrig flyga någon drönare – oavsett vikt – i den öppna kategorin över folksamlingar. Med folksamlingar menas de sammankomster av människor där personer förhindras att ta sig fram på grund av den tätt packade folkmassan.

Om du ska flyga en drönare över 250 gram i den öppna kategorin oavsett underkategori, finns det en del krav som du måste ta hänsyn till och respektera. Dels måste drönare (C1, C2 och C3) som är tillverkade efter den 1 juli 2020 ha uppdaterade system för direkt fjärridentifiering och geomedvetenhet, något som vi går djupare in på senare i det här kapitlet. Dels måste du som fjärrpilot framför allt ha blivit godkänd på teoriprovet och fått ditt drönarkort utfärdat. Kortet ska du alltid bära med dig under dina flygningar. Tänk på det som ett körkort.

Aldrig över – men bredvid

I underkategori A2 ingår i stort sett enbart C2-klassade drönare eller liknande hemmabyggen. Det är drönare som får väga max fyra kilo och som aldrig får flygas över vare sig icke-medverkande personer eller folksamlingar. Däremot får man flyga nära människor på ett horisontellt avstånd, antingen på 30 meters eller fem meters avstånd, om det så kallade låghastighetsläget är aktiverat.

Förutom områdena som du behöver känna till för att flyga drönare i underkategorierna A1 och A3, behöver du också kunna tillräckligt om meteorologi, din drönares prestanda och segregeringen av de område som överflygs. Det är viktigt med de kunskaperna, eftersom dessa drönare får flyga så nära människor trots att de har hög vikt i jämförelse med C0- och C1-klassade drönare.

De tyngsta drönarna i den öppna kategorin

I underkategori A3 ingår de tyngre drönartyperna i den öppna kategorin, alltså de som får lov att väga upp till och med 25 kilo. Det rör sig om alltifrån C2- till C4-klassade drönare eller hemmabyggen som uppfyller kraven. Det betyder alltså att C2-klassade drönare kan ingå i både underkategori A2 och A3. Men oavsett C-klassificering får du aldrig som fjärrpilot flyga någon drönare som ingår i underkategori A3 över eller i närheten av människor som inte medverkar i flygningen. Dessutom måste du hålla din drönare på minst 150 meters avstånd från bostads-, affärs-, industri- eller rekreationsområden.

Det här gäller för underkategorierna

• A1: C0-klassade får flygas över icke-medverkande människor, men aldrig över folksamlingar. C1-klassade får inte flyga över folksamlingar och icke-medverkande personer.
• A2: C2-klassade (om de inte är privatbyggda) under fyra kilo, får flygas på 30 meters horisontellt avstånd från människor (5 meter om låghastighetsläget är aktiverat) men aldrig över. Kräver kunskap om meteorologi, din drönares prestanda och segregeringen av de område som överflygs.
• A3: C2- till C4-klassade drönare (om de inte är privatbyggda) under 25 kilo, får inte flygas i närheten av människor eller på platser där människor troligtvis kan befinna sig.

vara CE-märkt (intygar produktsäkerheten). Den ska också vara märkt med en viss C-klass. Det finns fyra olika klasser och vilken din drönare är märkt med beror på vilka egenskaper den har. Det kan till exempel röra sig om hur stor den är, hur mycket energi den ger ifrån sig vid en krock eller hur snabbt den får flyga.

För att flyga C0-klassade eller privatbyggda drönare som väger under 250 gram krävs det ingen utbildning och det finns ingen åldersgräns. Därför behöver vi inte ta någon hänsyn till dem just här. Men värt att nämna är att dessa och alla övriga drönare i den öppna kategorin inte får flygas över 120 meters höjd och inte heller över folksamlingar. Det är även viktigt att poängtera att om drönaren är utrustad med en sensor som kan fånga upp personuppgifter måste man registrera sig som operatör.

För att flyga drönare som väger över 250 gram krävs det däremot att fjärrpiloten fyllt 12 år, att drönaren är identifierbar och att operatören (den ansvariga) är registrerad och identifierbar.

Om din drönare är C1-klassad får den flyga som allra snabbast i 19 meter per sekund och i huvudsak inte väga mer än 900 gram. Dock finns det ett alternativ som går ut på att din drönare kan få väga mer, så länge den inte ger ifrån sig mer än 80 joule vid en krock i högsta hastighet.

Det går att räkna ut hur många joule din drönare ger ifrån sig med hjälp av en så kallad kinetisk energiräknare som du lätt hittar på nätet. Genom att skriva in hur mycket din drönare väger och hur snabbt den får flyga får du svar på hur mycket joule den ger ifrån sig. Här ser du formeln för en sådan uträkning:

• KE = joule (J) kineettinen energia joulea
• m = kg dronen paino kilogrammoina
• v = m / s dronen nopeus metriä sekunnissa (nopeus kilometriä tunnissa / 3,6 = nopeus metriä sekunnissa)
• KE = ½ mv^2

Det är viktigt att poängtera att du som fjärrpilot ska inte flyga i områden där människor med största sannolikhet finns. Och du ska styra undan drönaren så fort och säkert som det går, om den råkar flyga över någon.

Det här gäller för C1-klassade drönare

• Får inte flyga snabbare än 19 meter per sekund.
• Får väga max 900 gram eller ge ifrån sig mindre än 80 joule vid kollision.
• Får inte medvetet flygas över icke-medverkande. Om så ändå sker ska drönaren skyndsamt flygas undan.
• Drivas med elektricitet

C2-klassade drönare får väga max fyra kilo. De ingår i underkategori A2, vilket innebär att du inte får flyga sådana drönare över någon men däremot i närheten om du håller ett horisontellt avstånd på mer än 30 meter. Om du har låghastighetsläget aktiverat, får du till och med flyga så nära som fem meter.

Det här gäller för C2-klassade drönare

• Får väga max fyra kilo.
• Får inte flygas över personer eller folksamlingar.
• Får flygas i närheten av människor på ett horisontellt avstånd på minst 30 meter, eller fem meter om låghastighetsläget är aktiverat.
• Drivas med elektricitet

Det här gäller för C3-klassade drönare

• Får väga max 25 kilo.
• Får vara max tre meter bred.
• Får inte flygas i närheten av människor.
• Måste hållas minst 150 meter från bostads-, affärs-, industri- eller rekreationsområden.
• Drivas med elektricitet

Drönare som är C3- eller C4-klassade får inte väga mer än 25 kilo. De ingår i underkategori A3, vilket innebär att de bara får flygas i områden där andra personer rimligtvis inte befinner sig. Det är därför kravet på att hålla dessa drönare minst 150 meter från bostads-, kommersiella, industriella eller rekreationsområden (såsom parker och friluftsområden) finns. Unikt för C3-klassade drönare är att de inte får vara bredare än tre meter, och unikt för C4-klassade drönare att de inte får styras automatiskt.

Det här gäller för C4-klassade drönare

• Får väga max 25 kilo.
• Får inte styras automatiskt.
• Får inte flygas i närheten av människor.
• Måste hållas minst 150 meter från bostads-, affärs-, industri- eller rekreationsområden.
• Inga begränsningar av strömkällan

Något som är gemensamt för C2- och C3-klassade drönare är de specifika reglerna som finns kring förtöjning eller fjättring. Om du skulle behöva säkra din drönare eller använda trådad kraftöverföring om flygningen är lång och kräver mer energitid än vad ett batteri kan ge, så har din så kallade förtöjning en hållfasthet som är mer än tio gånger så stark som vikten på din drönare. Så om drönaren väger tio kilo, måste förtöjningen ha en hållfasthet på över 100 kilo. Dessutom får själva förtöjningen inte vara över 50 meter lång.

Vilket ansvar har operatören?

För att en drönare över 250 gram ska få användas måste operatören vara registrerad. Det är även viktigt att poängtera att om drönaren väger under 250 gram och är utrustad med en sensor som kan fånga upp personuppgifter måste man också registrera sig som operatör. Det görs via Transport- och kommunikationsverkets webbplats.

Operatören är vanligtvis samma fysiska person som fjärrpiloten när det är privatpersoner som flyger. Men om det till exempel är ett företag som bär ansvaret för drönaren, är operatören oftast en juridisk och inte fysisk person.

Operatören har bland annat följande skyldigheter:

• Att utforma operativa förfaranden 
• Säkerställer effektiv användning av radiospektret 
• Utse en fjärrpilot för varje flygning 
• Säkerställa att fjärrpiloter har satt sig in i drönarens användarmanual och operatörens förfaranden. 
• Att i tillämpliga fall uppdatera geomedvetenhet-systemet 
• Att samtliga medverkande personer som befinner sig i det område där driften i underkategori A2 eller A3 sker har informerats om riskerna och uttryckligen har gått med på att delta. 
   

Vilket ansvar har fjärrpiloten?

Du som genomgår den här utbildningen gör antagligen det för att du ska få flyga drönare. Det är alltså du som ska bli fjärrpilot. Även om du inte är operatör och ansvarig för operationen så har du som fjärrpilot ett ansvar för flygningen. Det finns även en rad krav du måste leva upp till för att få flyga. Det första är att klara utbildningen.

Därefter är det mest fokus på själva flygningen. Man får exempelvis inte vara påverkad av alkohol eller andra psykoaktiva substanser, inte heller vara trött, skadad eller påverkad av andra faktorer som kan ha inverkan på förmågan att flyga. Om du skulle märka att du utgör en risk för andra luftfartyg, människor, djur eller miljö måste du avbryta flygningen.

Andra krav på dig som fjärrpilot är att du måste ha god koll på regler och begränsningar som gäller inom de områden där flygningen sker, att du använder drönarsystemet enligt användarmanualen från tillverkaren och inte flyger nära eller inom områden där en nödinsats pågår – om inte räddningstjänsten gett tillstånd.

Tänk på att alltid vara säker på att drönarens system fungerar som det ska under hela flygningen.

Registrering av drönare och operatör

Alla drönare som omfattas av det nya regelverket kommer att ha kontaktuppgifter knutna till den ansvariga operatören. Oavsett om du äger den drönare du flyger eller inte, måste den person (fysisk eller juridisk) som ansvarar över drönaren vara registrerad hos Transport- och kommunikationsverket med för- och efternamn, personnummer eller identifieringsnummer, adress, mejladress och telefonnummer.

Vilken information om operatören måste finnas

• Den fysiska personens fullständiga namn och födelsedatum alternativt fullständigt namn och identifieringsnummer på juridiska personer. 
• Operatörens adress. 
• Operatörens mejladress och telefonnummer. 
• Bekräftelse från juridisk person om att fjärrpiloterna som ska flyga luftfartyget har behörig kompetensnivå. 
• Försäkringsnummer om drönaroperatören omfattas av krav på försäkring, exempelvis om drönaren väger mer än 20 kg eller används kommersiellt.

Hur rapporterar du en olycka eller incident?

Om en olycka eller en farosituation inträffar under flygningen, och utomstående personer är i fara, ska man anmäla det som skett till Transport- och kommunikationsverket Traficom. Länk till blankett 

Varför ska jag rapportera en händelse med min drönare?

Genom att anmäla farosituationer och händelser kan du hjälpa flygsäkerheten. Syftet med insamlingen av information om händelser är att förbättra flygsäkerheten. Transport- och kommunikationsverket Traficom samlar in och analyserar anmälningar om tillbud och händelser för att bättre kunna identifiera risker och farliga situationer, som är svåra att skönja i enskilda fall. Detta gör det möjligt att hitta en modell för ett tidigt skede och införa åtgärder som förbättrar flygsäkerheten. Anmälningarna används enbart för att förbättra flygsäkerheten. Inom luftfarten används principen ”Just Culture” för tillbud och händelser, det vill säga om man anmäler sin egen händelse leder anmälan inte till några efterföljder (enbart om man tagit allvarliga risker eller med avsikt äventyrat flygsäkerheten kan en anmälan om händelse användas för andra ändamål än för att förbättra flygsäkerheten).

• Den fysiska personens fullständiga namn och födelsedatum alternativt fullständigt namn och identifieringsnummer på juridiska personer. Operatörens adress. 
• Operatörens mejladress och telefonnummer. 
• Bekräftelse från juridisk person om att fjärrpiloterna som ska flyga luftfartyget har behörig kompetensnivå. 
• Försäkringsnummer om drönaroperatören omfattas av krav på försäkring, exempelvis om drönaren väger mer än 20 kg eller används kommersiellt. 
• Vilken information om operatören måste finnas 

Är det obligatoriskt att rapportera händelser med drönare?

Följande händelser är obligatoriska att rapportera av alla som flyger drönare:

• om någon skadats allvarligt, 
• om det skett en händelse med dödlig utgång, eller 
• om händelsen involverade bemannade luftfartyg (flygplan, helikoptrar etc.). 

Det finns regler som talar om när det är obligatoriskt att rapportera och vilka händelser som behöver rapporteras.

Även om en händelse inte är obligatorisk att rapportera eller om rapportören inte måste, uppmuntrar Traficom till rapportering på frivillig basis för att förbättra flygsäkerheten.

Om jag har anmält saken till Traficom, borde jag också göra en polisanmälan?

Om man misstänker att ett brott har skett under händelsen eller olyckan, ska man anmäla det till polisen.

Om någon blir allvarligt skadad eller dör, eller om luftfartyget skadats allvarligt, ska man anmäla det till polisen eftersom det kan hända att det kräver en närmare undersökning.

Om jag har anmält saken till Traficom, borde jag också göra en anmälan till Olycksutredningscentralen?

Om en person blivit allvarligt skadad eller dött, eller om luftfartyget fått skador, ska man anmäla det skedda till både Transport- och kommunikationsverket Traficom och till Olycksutredningscentralen.

Kontaktinformation för Olycksutredningscentralen: Nödtelefon (24 timmar): +358 50 5 112 112.

Händelser av det här slaget omfattas av direktiven 376/2014 och 996/2010 som handlar om anmälning av händelser och olyckor inom EU.